Nationalmuseum har förvärvat en skulptur i stengods av konstnären Eva Hild. Verket heter Splay 2 och är typiskt för konstnärens egensinniga design med stora organiska former i ett tunt material. Hennes design har även uppmärksammats internationellt på senare år.
Ett av Nationalmuseums största konstverk har lämnat sin plats i övre trapphallen för att magasineras under renoveringen. Carl Larssons Midvinterblot är nästan 90 kvadratmeter stor och hör till museets samlingar sedan 1997. Målerikonservator Britta Nilsson var med och monterade verket när det kom till museet och har nu varit med och tagit ner det inför renoveringen.
Under renoveringen av museibyggnaden fortsätter Nationalmuseum att visa sina samlingar genom samarbeten, turnerande utställningar och tillfälliga utställningslokaler. Med öppnandet av De fyra årstiderna på Jamtli och Slow Art på Kalmar Slott går startskottet för satsningen på samarbeten runt om i landet.
Från engelsk konsthandel förvärvade Nationalmuseum i fjol ett sällsynt verk kallat Den trofasta vänskapen av fransmannen Jean-Baptiste Stouf, utställt på Salongen 1795. Konstnären var nära vän till Johan Tobias Sergel under studieåren i Rom mer än två decennier tidigare.
Som resultat av en offentlig upphandling har Nationalmuseum skrivit ett avtal med Londonbaserade varumärkesbyrån Jane Wentworth Associates. Projektet påbörjas hösten 2013 med riktning mot öppnandet av Nya Nationalmuseum 2017.
Nationalmuseums samling av keramik har utökats med en stor urna med lock i porslin, formgiven av Gunnar Nylund, en av 1900-talets främsta skandinaviska keramiker. Trots att urnan är ett utpräglat lyxföremål, symboliserar den väl tidens kult av maskiner genom sin dekor med arbetare, fabriks- och stadsvyer.
Med Carl Larsson – vänner och ovänner inviger Nationalmuseum sina tillfälliga utställningslokaler på Konstakademien på Fredsgatan 12. Utställningen utgår från Carl Larssons nätverk och relationer och speglar det svenska konstlivet mellan omkring 1870 och 1920. Totalt visas omkring 120 verk utförda av konstnären själv och hans samtida kollegor.
Nationalmuseum har förvärvat en spektakulär miniatyr av Adélaïde Labille-Guiard. Hon tillhörde de mest betydande kvinnliga konstnärerna i Frankrike i slutet av 1700-talet, men var tidigare inte representerad i museets samlingar. Motivmässigt är hennes framställning i sig intressant eftersom den visar en kvinna, om än amatör, i rollen som konstnär.
Under finalhelgen den 2-3 februari har museet öppet hus med fri entré och extra kvällsöppet. Besökarna kan ta del av ett fullspäckat program med kortvisningar, föreläsningar, panelsamtal, utställningar och ateljéverksamhet. Öppet ända till kl 22 på lördagen och kl 20 på söndagen.
I januari anordnar Nationalmuseum sin tredje bokcirkel på temat fransk litteratur. Denna gång läser och diskuterar deltagarna Emile Zolas Hallarna. Boken har getts ut i nytryck med ett omslag med motiv från utställningen Det moderna livet.
På torsdag 17 januari, i anslutning till Nationalmuseums utställning Stolthet och fördom, föreläser Laura Auricchio, Associate Professor of Art History vid Parsons The New School for Design om Royalists and Revolutionaries: Women Artists and the French Revolution.
Tid: Torsdag 17 januari kl 18–19Plats: Nationalmuseums hörsal (utrustad med hörslinga)Kostnad: Ingår i entréavgiften
OBS!
Nationalmuseums samlingar har berikats genom förvärvet av tre flamländska och holländska kabinettsmålningar ur greve Gustaf Adolf Sparres konstsamling. Det är ett landskap av Gijsbrecht Leytens samt två genrescener i mindre format av David Teniers d.y. och Jacob Toorenvliet. Målningarna har förgyllda ramar med ornament i gustaviansk stil, de två sistnämnda med upptill placerade namnkartuscher.
Söndag den 13 januari ordnas en temadag i anslutning till utställningen Stolthet och fördom på Nationalmuseum. Kl 13-15 hålls flera föreläsningar om de kvinnliga konstnärernas situation under 1700- och 1800-talen.
Ännu en tid finns det chans att se Nationalmuseums utställningar och fantastiska samlingar. Museet har öppet till och med söndag den 3 februari, sedan stänger det för renovering. Fram tills dess är det slutspurt med ett fullspäckat program med visningar, föreläsningar, ateljéverksamhet och mycket mer.
Under tre lördagsvisningar i januari ger Nationalmuseum besökarna en chans att upptäcka utvalda mästerverk och mindre kända pärlor i samlingarna. En möjlighet att se eller återse klassiker i måleri- och designsamlingen innan byggnaden på Blasieholmen stänger för renovering.
Lördag 12 januari kl 13 - Klassiker i målerisamlingen visas av Cecilia Gottfridsson.
Lördag 19 januari kl 13 - Klassik
Säsongsstart för Nationalmuseums ”Ateljé för alla” lördag 5 januari. Vi har barnvisning och skaparverkstad alla lördagar och söndagar till och med 3 februari. Kl 12 kan man följa med på barnvisning i museet och få inspiration till dagens tema, fram till kl 16 är Ateljén öppen för eget skapande. Nytt tema och olika material varje gång!
Datum: lördagar och söndagar 5 januari–3 februari Tid: Bar
Statens porträttsamling har genom en gåva utökats med tio porträtt tagna av fotografen Hans Gedda. Genom kreativa tolkningar och oväntade uttryck ger Gedda ytterligare en dimension åt personerna som porträtteras. Bland annat syns Evert Taube, Hans Alfredson, Tage Danielsson, Nils Poppe, Niklas Ek och Sara Lidman.
Tisdag den 20 november arrangeras en kväll med Marcel Proust-tema i anslutning till utställningen Det moderna livet på Nationalmuseum. Högläsning ur romansviten På spaning efter den tid som flytt kombineras med en introduktion till utställningen.
Söndag den 18 november, i anslutning till utställningen Det moderna livet – franskt 1800-tal, ordnar Nationalmuseum en temadag om den moderna staden, konsumtion och mode. Konst- och modevetaren Patrik Steorn berättar om mode och konst i Frankrike under sent 1800-tal. Litteraturvetaren Anna Jörngården föreläser på temat Vem är den moderna människan?
I våras gav regeringen klartecken till projektering inför renovering av Nationalmuseum. Nästa år flyttar samlingarna och museiverksamheten ut från museibyggnaden. Turnerande utställningar, tillfälliga visningsplatser och ökade utlån av konst blir grunden för fortsatta möten med publiken - både i Sverige och utomlands.
