Senaste nyheterna

  • Nationalmuseum förvärvar okänd målning av Lavinia Fontana

    Nationalmuseum har köpt ett sedan tidigare okänt verk av den italienska konstnären Lavinia Fontana. Fontana var en av de mest framgångsrika konstnärerna i Italien under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal och räknas som en av de första professionella kvinnliga målarna.

  • Utställningen Till havet! öppnar på Nationalmuseum den 24 september

    I höst visar Nationalmuseum en utställning om den framväxande kust- och badturismen från 1870 till 1900-talets mitt och hur den har gestaltats i konsten. Upplev en dag på stranden genom mer än 200 målningar, fotografier, reklamaffischer och historiskt badmode av konstnärer som Claude Monet, Anders Zorn, Peder Severin Krøyer, Sigrid Hjertén, Georgia O’Keeffe, Robert Capa och många fler.

  • Sommarens utställningar

    I sommar går det att se flera utställningar som är gjorda av Nationalmuseum på olika platser runt om i Sverige, bland annat Gustavsbergs Porslinsmuseum, Nationalmuseum Jamtli och Läckö Slott.

  • Nationalmuseum firar Rörstrand 300 år på Läckö Slott i sommar

    I samarbete med Stiftelsen Läckö Slott visar Nationalmuseum Rörstrand 300 år – skatter ur Nationalmuseums samlingar i sommar. Utställningen öppnar på Läckö Slott den 13 juni och är en färgstark och formrik resa genom svensk keramikhistoria.

Kommande event

Sociala medier

Är du redo för hösten? 🍂 Löven har börjat skifta färg, morgnarna är kyligare och luften känns klar och krispig. I Nationalmuseums samlingar finns många verk som fångar hösten på olika sätt. Hösten av Helmer Osslund är en målning från 1907 som visar ett norrländskt landskap. Norrland, med sin fjällnatur och sina nya nationalparker, blev ett populärt motiv vid sekelskiftet. Osslund valde att skildra landskapet ur ett perspektiv inspirerat av japanskt måleri. De starka höstfärgerna och det stora landskapet ger målningen ett nästan glödande uttryck. Hos Olof Sager-Nelson möter vi en stillsammare höst. Höst vid Vänern (Åmål) från 1891 visar landskapet kring Vänern i dämpade färger. Här är det inte de starka höstfärgerna som fångar blicken, utan den lugna och stämningsfulla höstdagen. I Julia Becks Höstdag från 1883 ser vi en kvinna i ett kålland i Grez-sur-Loing i Frankrike. Grez-sur-Loing var under 1880-talet en samlingsplats för konstnärer från flera olika länder, där de experimenterade med perspektiv, bildutsnitt och komposition under inflytande av japansk bildkonst. Här blir hösten en del av vardagens landskap och arbete. En annan höst möter vi i Nils Kreugers Höst vid Varberg från 1888. Kreuger hade året innan återvänt från Frankrike, där han hade varit bosatt i sex år, och flyttade till Varberg tillsammans med sin hustru Bertha. Målningen visar en regnvåt förstadsgata med halvt avlövade träd och träbebyggelse. De grå tonerna ger en känsla av fukt och småblåst, medan en ensam gestalt rör sig längs det röda planket. Hösten hittar vi också i konsthantverket. Maja Sjöströms Vävnad "Höst" från 1914 är vävd i ull och har ett rikt färgspektrum med bland annat rött, grönt, blått och violett samt inslag av guld och silver. Även i textil form blir hösten ett motiv. Vilken höst är din favorit? NM 6371 – Helmer Osslund, Hösten, 1907 NM 7142 – Olof Sager-Nelson, Höst vid Vänern (Åmål), 1891 NM 7614 – Julia Beck, Höstdag, 1883 NM 4120 – Nils Kreuger, Höst, Varberg, 1888 NMK 68/1914 – Maja Sjöström, Vävnad "Höst", 1914

nationalmuseumswe

Vad kan egentligen döda en gud? 🌿 Allas favorit bland asagudarna, den vackra Balder, börjar drömma mardrömmar. Oden, hans pappa, får reda på att en plats har förberetts åt Balder i dödsriket. Balders mamma Frigg far därefter jorden runt och får allt levande att lova att ingen eller inget ska skada Balder. Men guden Loke, den enda som inte älskar Balder, lyckas ta reda på att Frigg inte tvingade fram löftet från en liten mistelkvist. Hon tyckte att den var för ung för att avkrävas ett sådant löfte. Loke plockar misteln och täljer till en pil. Han lurar sedan Balders blinda bror Höder att skjuta pilen mot sin bror. Balder dör. Konstnären Bengt Erland Fogelberg har i den här skildringen inspirerats av den danske skulptören Thorvaldsen, som gjort en mycket snarlik skulptur föreställande Kristus. Det finns också flera paralleller mellan berättelserna om Balder och Jesus. Båda omtalas som världens ljus, och i båda berättelserna finns ett löfte om återuppståndelse. I asatron uppstår Balder efter Ragnarök. Kände du till berättelsen om Balder? NMSk 394, Balder, Bengt Erland Fogelberg (1786 - 1854)

nationalmuseumswe

Nu är Till Havet! öppet 🌊 Stranden. Ett eget paradis eller trängsel och konfrontationer? I Till Havet! möter du över 200 målningar, fotografier, reklamaffischer och historiskt badmode som berättar om den framväxande kust- och badturismen och om livet vid strandkanten – från 1870 till 1900-talets mitt. Med verk av bland andra Claude Monet, Anders Zorn, Peder Severin Krøyer, Sigrid Hjertén, Georgia O’Keeffe och Robert Capa. Välkommen till Till Havet! #TillHavet #Nationalmuseum #Konst #Konsthistoria #Stockholm

nationalmuseumswe

Från sent 1600-tal till långt in på 1700-talet blev mouchen eller skönhetsfläcken en av tidens mest iögonfallande modeaccessoarer. De små lapparna av siden, sammet eller taft klistrades på ansiktet för att framhäva den ljusa huden, dölja ärr efter smittkoppor eller helt enkelt följa det senaste modet. Men mouchen var mer än bara dekoration. Enligt tidens etikett kunde dess placering bära särskild betydelse. En fläck nära munnen kunde signalera koketteri, på kinden förmedla glädje och vänlighet, medan en vid ögat kunde antyda passion eller intensiva känslor. I vissa kretsar talade man till och med om ett slags ”mouchernas språk”, där ansiktet blev en scen för subtil kommunikation. På de grafiska blad som visas här ser vi franska adelkvinnor prydda med moucher. Ibland är de så många att de nästan blir ett eget ornament. För samtidens betraktare var detta ett tecken på elegans och modekänsla. Man kan ana många intensiva känslor hos de här damerna, om man ska tro på mouchernas språk... NMG Orn 4288:5,8,17,30,31,39 - Antoine Trouvain, Modeplansch. 1694

nationalmuseumswe

Snart är vi i hamn. 🌊 På torsdag den 24 september öppnar äntligen Till Havet! En utställning om bad, stränder och hur de har skildrats i konsten. Med över 200 målningar, fotografier, affischer och historiska badplagg berättar utställningen om badturismens framväxt och livet vid stranden. Välkommen att dyka ner i havet genom konsten! ENGLISH Almost there. 🌊 On Thursday 24 September, To the Sea! finally opens! The exhibition explores bathing, beaches and how they have been depicted in art. With more than 200 paintings, photographs, advertising posters and examples of historic swimwear, the exhibition explores the emergence of seaside tourism and life at the water’s edge. Come dive into the sea through art! #TillHavet #Nationalmuseum #Badturism #Konsthistoria #Konst #Stockholm

nationalmuseumswe

Har du träffat Kåges drakvalpar? Runda magar, korta ben och en hel del personlighet. Wilhelm Kåges små Drakvalpar är någonstans mitt emellan hund och drake. Inspirationen hämtade Kåge från familjens egna hundar och deras olika poser – men också från asiatiska drakfigurer. En av Drakvalparna blev till och med en särskild favorit hos Kåges dotter (bild 1). Drakvalparna möter du i den pågående utställningen Wilhelm Kåge & Shōji Hamada – Keramik över gränser på Nationalmuseum. Här möts två keramiker från Sverige och Japan och två olika sätt att arbeta med lera – men också en gemensam nyfikenhet på tradition, hantverk och idéer över gränser. ENGLISH Have you met Kåge’s Dragon Puppies? Round bellies, short legs and plenty of personality. Wilhelm Kåge’s little Dragon Puppies are somewhere between dogs and dragons. Kåge drew inspiration from his family’s own dogs and their different poses – but also from Asian dragon figures. One of the Dragon Puppies even became a particular favourite of Kåge’s daughter (image 1). You can meet the Dragon Puppies in the current exhibition Wilhelm Kåge & Shōji Hamada. Ceramics Across Borders at Nationalmuseum. NMGu 21107 NMGu 19998

nationalmuseumswe

Hösten 1976 tog Nationalmuseum plats i en av Stockholms mest omdebatterade stadsbyggnadsfrågor. Utställningen Hur blir det med Blasieholmsleden? handlade om planerna på en ny trafikled genom Blasieholmen, alldeles intill museet. Frågan handlade om mycket mer än en väg. Hur mycket utrymme ska bilen få i staden? Vad händer med historiska miljöer när ny infrastruktur byggs? Och vem har rätt att forma stadens framtid? För Nationalmuseum var frågan också högst konkret. Museet varnade för att en trafikled i byggnadens omedelbara närhet skulle utsätta samlingarna för luftföroreningar, damm och slitage. I utställningskatalogen beskrivs hur trafiksmuts riskerade att orsaka bestående skador på konstverk, särskilt textilier och verk på papper. Även föremål av glas, keramik och metall skulle påverkas genom ökat behov av rengöring, vilket i sin tur kunde leda till ökat slitage och större risk för skador. Museets särskilda ansvar, påpekades det, är att bevara föremålen oförändrade för framtida generationer. Därför blev den planerade leden inte bara en fråga om trafikplanering, utan också om konstens långsiktiga bevarande. Utställningen speglade en tid då många svenska städer stod inför stora förändringar. Blasieholmsleden blev en symbol för den större konflikten mellan modernisering och bevarande, mellan framkomlighet och omsorg om kulturarv och stadsmiljö. Nästan femtio år senare känns frågorna fortfarande aktuella. Hur bygger vi en stad som möter samtidens behov utan att förlora de värden som gör den unik? NMHist – Ulf Wahlberg, Drive-in-museet. Affisch, fotokollage - Nationalmuseums arkiv

nationalmuseumswe

Inte riktigt än. Vi öppnar först den 24 september. 🏖️ Till Havet! är en utställning om bad, stränder och hur de har skildrats i konsten. Med över 200 målningar, fotografier, affischer och historiska badplagg berättar utställningen om badturismens framväxt och livet vid stranden. 🌊 Välkommen att dyka ner i havet genom konsten! ENGLISH Not quite yet. We’re opening on 24 September. 🏖️ To the Sea! is an exhibition about bathing, beaches and how they have been depicted in art. With more than 200 paintings, photographs, advertising posters and historic swimwear, the exhibition explores the emergence of seaside tourism and life at the water’s edge. 🌊 Come dive into the sea through art! #TillHavet #Nationalmuseum #Badturism #Konsthistoria #Konst #Stockholm

nationalmuseumswe

Ett nytt porträtt av Sveriges statschef har tillförts Statens porträttsamling! I en ceremoni på Gripsholms slott, i närvaro av H.M. Konungen, överlämnade Nationalmusei Vänner det nya porträttet av kung Carl XVI Gustaf som gåva till samlingen, med anledning av statschefens 80-årsdag. Konstnären bakom porträttet är fotograf Thron Ullberg. Efter ceremonin installerades porträttet på tredje våningen i slottet, där det visas för besökarna fram till den 30 september i år. Samtidigt överlämnades en mindre version av porträttet till H.M. Konungen. Thron Ullberg är en av Sveriges ledande porträttfotografer. Hans bilder har ofta varit iscensatta, men i det nya porträttet av kung Carl XVI Gustaf finns inget av det teatrala. Karaktären är i stället respektfull, enkel och koncentrerad. Borta är alla kungliga accessoarer. I stället möter vi modellen i civil klädsel på det kungliga kontoret, i den miljö där monarken arbetar och tar emot besökare. Konstnären betonar att han ville åstadkomma en bild som inte är tillrättalagd. Därför har Ullberg valt att arbeta med enbart dagsljus. Det svartvita porträttet har tillkommit med storformatskamera och bladfilm. Thron Ullberg säger att valet av tillvägagångssätt tvingar honom till koncentration, och detsamma gäller den avporträtterade. Resultatet är ett porträtt med stark närvarokänsla, där kungen betraktar oss med allvar efter mer än ett halvt sekel som Sveriges statschef. På Gripsholms slott vid Mariefred finns sedan 1822 Statens porträttsamling, världens äldsta nationella porträttgalleri som i dag omfattar ca 5 300 porträtt av svenska profiler. Sedan 1881 ansvarar Nationalmuseum för samlingen, som består av porträtt från sent 1400-tal till idag i olika media. Porträtten visas dels i slottets historiska miljöer, dels i några renodlade tavelgallerier. Slottet är öppet dagligen i september, se tider på Kungligaslotten.se Inventarienummer NMGrh 5383. Mått 112 x 85 cm, h x b. @thronullberg Foto: Sara Friberg, copyright Kungl. Hovstaterna. #gripsholmsslott #porträttfotografi #kungligaslotten #kungahuset #nationalmuseivänner

nationalmuseumswe

Hälsningar från Mölle! Så här kunde en semesterhälsning från förra sekelskiftet se ut! Vykortens glada turister har tagit sig till havet för att tillbringa en härlig sommardag på stranden. De samlas i en av dåtidens populäraste badorter, skånska Mölle. Där fotograferades de för att sedan skicka bilden som ett vykort till vänner och släktingar. I Ransvik i Mölle fanns Sveriges första gemensamhetsbad. Att män och kvinnor badade tillsammans uppfattades som högst olämpligt enligt sekelskiftets strama moralanda. I Mölle samlades turister, kroppar och kön hejvilt bredvid varandra och stranden fick snabbt ett rykte som en skandalös vagga av synd. Dessutom framhävde badmodet mycket mer av kroppens former än vad man var van att se – populära trikåbaddräkter lämnade ingen plats åt fantasin när de väl blev blöta. De fräckaste av herrturisterna blottade sina överkroppar och badade endast i kortbyxor, vilket fick anständigt folk att rodna rejält. Platsen stämplades som obscen, samtidigt som ”synden i Mölle” drog till sig mängder av semesterfirare, mycket tack vare dessa vykort som spreds och lockade till den fria och farligt tillåtande stämningen! Vykorten finns med i Nationalmuseums kommande utställning Till havet!, som öppnar den 24 september. Vykort från Ransvik från 1909. Förlag/fotograf Peter P. Lundh. Vykort från Ransvik. Förlag/fotograf Arthur Rube. Vykort från Ransvik skickat den 12 augusti 1912. Förlag/fotograf Peter P. Lundh. Vykort från Ransvik. Förlag/fotograf Arthur Rube.

nationalmuseumswe

Kan du gissa verket? 👀 Det här storskaliga verket skildrar en berättelse från 1200-talets början. Skissen gav upphov till högljudd kritik när den visades på Nationalmuseum 1911. Målningen färdigställdes 1915. Bläddra vidare och se om du kan gissa vilket verk det är. Svaret hittar du längre ner i texten. På vilken slide gissade du rätt? Se hela målningen på plats på Nationalmuseum. ENGLISH Can you guess the artwork? 👀 This large-scale work depicts a story dating back to the early 13th century. The sketch sparked fierce criticism when it was exhibited at Nationalmuseum in 1911. The painting was completed in 1915. Swipe through and see if you can guess which artwork it is. You’ll find the answer further down in the caption. On which slide did you guess correctly? See the full painting on display at Nationalmuseum. Rätt svar: Carl Larsson, Midvinterblot, NM 6971 The answer: Midwinter Sacrifice, Carl Larsson, NM 6971

nationalmuseumswe

Harmoniska hästar, pittoresk Parispromenad, kaxig karneval, dramatiskt vattenfall eller stämningsfull strandstad – vad föredrar du? Var med och rösta fram vilket motiv ur Nationalmuseums samlingar som ska bli Nationalmuseum Shops nya poster! Den vinnande postern kommer att finnas till försäljning i museibutiken och webbshopen under hösten 2026. Rösta 4–13 september. Länk till omröstningen finns i bio @nationalmuseumswe. Motiv A – Natten kommer Nils Kreuger, 1904. NM 3298. Betande hästar, öppet landskap och skymningsljus. Nils Kreugers målning fångar Ölands alvar i en harmonisk, nästan magisk stämning. Motiv B – Promenad i Paris Jenny Nyström, 1884. NMH 1/2019. I akvarellen har Jenny Nyström fångat en vardaglig scen från Paris – ett charmigt och levande motiv från 1800-talets storstadsliv. Motiv C – Karneval Gösta von Hennigs, 1909. NM 1744. Gösta von Hennigs fascinerades av cirkuslivets färg, rörelse och dramatik. I Karneval möts vi av ett myller av människor och sprakande färger. Motiv D – Vattenfall i Småland Marcus Larson, 1856. NM 1713. Ett dånande vattenfall omgivet av vild natur. Marcus Larsons dramatiska målning är en storslagen skildring av det svenska landskapet. Motiv E – Trouville, stranden och villorna Gustave Caillebotte, 1882. NM 7726. Hav, strand och villor möts i Gustave Caillebottes skildring av den franska badorten Trouville – ett motiv att drömma sig bort till. Vilken skulle du vilja ha på väggen hemma? Rösta på din favorit!

nationalmuseumswe

Kontakter

Fyll i din epostadress för att följa Nationalmuseum på Mynewsdesk

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av Mynewsdesk och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs Mynewsdesks Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Mynewsdesks Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att Mynewsdesks Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Nationalmuseum.

Okej