Senaste nyheterna

  • Nationalmuseum förvärvar okänd målning av Lavinia Fontana

    Nationalmuseum har köpt ett sedan tidigare okänt verk av den italienska konstnären Lavinia Fontana. Fontana var en av de mest framgångsrika konstnärerna i Italien under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal och räknas som en av de första professionella kvinnliga målarna.

  • Utställningen Till havet! öppnar på Nationalmuseum den 24 september

    I höst visar Nationalmuseum en utställning om den framväxande kust- och badturismen från 1870 till 1900-talets mitt och hur den har gestaltats i konsten. Upplev en dag på stranden genom mer än 200 målningar, fotografier, reklamaffischer och historiskt badmode av konstnärer som Claude Monet, Anders Zorn, Peder Severin Krøyer, Sigrid Hjertén, Georgia O’Keefe, Robert Capa och många fler.

  • Sommarens utställningar

    I sommar går det att se flera utställningar som är gjorda av Nationalmuseum på olika platser runt om i Sverige, bland annat Gustavsbergs Porslinsmuseum, Nationalmuseum Jamtli och Läckö Slott.

  • Nationalmuseum firar Rörstrand 300 år på Läckö Slott i sommar

    I samarbete med Stiftelsen Läckö Slott visar Nationalmuseum Rörstrand 300 år – skatter ur Nationalmuseums samlingar i sommar. Utställningen öppnar på Läckö Slott den 13 juni och är en färgstark och formrik resa genom svensk keramikhistoria.

Kommande event

Sociala medier

Konstnären Fanny Brates döttrar Astrid och Torun dukar ett kalasbord med kaffe och sötsaker. Längs med kanten dekorerar en av flickorna bordet med gröna blad från trädgården. En bukett med prästkragar och blåklint är bordets huvudpjäs, men titta också på den lilla vasen med en enkel nyponros. Kanske är det vid den stolen namnsdagsbarnet ska sitta? NM 1605, Fanny Brate, Namnsdag ENGLISH Artist Fanny Brate’s daughters, Astrid and Torun, are setting a table for a name day celebration, complete with coffee and sweet treats. Along the edge of the table, one of the girls decorates the cloth with green leaves gathered from the garden. A bouquet of ox-eye daisies and cornflowers forms the centrepiece, but take a closer look at the small vase holding a single wild rose. Perhaps that is where the guest of honour is meant to sit? NM 1605 Fanny Brate, A Day of Celebration #FannyBrate #ArtHistory #ScandinavianArt #MuseumCollection #WomenArtists #Nationalmuseumswe

nationalmuseumswe

Vart är vi på väg? Känner du igen landskapet i målningen? Det går nästan att känna vinden och höra vågorna. Med kraftfulla penseldrag och tjockt pålagd färg fångar Strindberg havet i ständig rörelse. Målningen heter Lite vatten, Dalarö och målades 1892 av August Strindberg, som ofta vistades i Stockholms södra skärgård. En annan konstnär som tillbringade mycket tid på Dalarö var hans samtida Anders Zorn. I höst kan du se både Lite vatten, Dalarö och Zorns Une première (En premiär) i den stora utställningen Till havet! Stranden som gränsland och semesterdröm, som öppnar den 24 september. Och kanske känner du igen motivet av en annan anledning? I april fick ni rösta fram vilket konstverk som skulle pryda Nationalmuseum Shops nya shoppingkasse. Vinnaren blev just Strindbergs Lite vatten, Dalarö – och nu har kassen äntligen landat i museibutiken och webbshopen! Länk till webbshopen finns i bio @nationalmuseumswe. August Strindberg, Lite vatten, Dalarö, 1892, Nationalmuseum Anders Zorn, Une première, 1888, Nationalmuseum

nationalmuseumswe

✨ Tjuvstarta helgen på Nationalmuseum! Nästa vecka är våra populära torsdagskvällar äntligen tillbaka. Varje torsdag kl. 17–20 är det fri entré till museet, med konst, musik, pop up-visningar, skapande i ateljén och skönt barhäng i Skulpturgården. Varje kväll bjuder dessutom på nya överraskningar i form av samtal, workshops, föredrag och andra programpunkter. Oavsett om du vill fördjupa dig i konsten, prova något kreativt eller bara njuta av en sensommarkväll i en av Stockholms vackraste byggnader, finns det en torsdag för dig. 📅 Premiär nästa vecka 🕔 Torsdagar kl. 17–20 🎟️ Fri entré Välkomna till Nationalmuseum! 🎨🌙✨ (Videon visar en timelapse från när skulpturgården installerades.) #torsdagskvällar #nationalmuseumswe #thingstodoinstockholm

nationalmuseumswe

Förläng sommaren! Förköp din biljett redan nu till öppningsveckorna av utställningen Till havet! Stranden som gränsland och semesterdröm och få 50% rabatt på ordinarie entrépris. Utställningen öppnar 24 september. Claude Monet, Édouard Manet, Anders Zorn, Peder Severin Krøyer, Sigrid Hjertén och Robert Capa har gestaltat livet på havsnära sträder. I höstens stora utställning möter vi deras skildringar av en tid när kust- och badturismen växte fram, från 1870 till 1900-talets mitt. Närmare 200 målningar, fotografier, reklamaffischer och historiskt badmode tar oss med till stranden. Ett eget paradis eller trängsel och konfrontationer? Vi har lånat in verk från bland annat Musée d’Orsay i Paris, Metropolitan Museum of Art i New York och National Gallery i London. Verken visas tillsammans med konst från Nationalmuseums stora samling. Förköpsbiljetterna släpps 24 augusti. Biljetten gäller valfri dag 24 september–9 oktober. Köp din biljett senast 6 september och använd koden EarlyBird för att få 50% rabatt. Länk till biljettköp finns i bio. @nationalmuseumswe Till havet! öppnar 24 september på Nationalmuseum. Utställningsprojektet ingår i Riksbankens Jubileumsfonds satsning RJ Konst och kultur. Michael Ancher, A Stroll on the Beach, 1896, Skagens Museum Édouard Manet, Sur la plage, 1873, Musée d'Orsay Winslow Homer, Eagle Head, Manchester, Massachusetts (High Tide), 1870, The Metropolitan Museum of Art Harry Roseland, Coney Island, 1933, Terra Foundation Claude Monet - The Beach at Trouville, 1870, Wasworth Atheneum

nationalmuseumswe

Den spanska konstnären Francisco de Zurbarán (1598 - 1664) var verksam under den epok man brukar kalla för barocken. Konsten under denna tid är dramatisk i sitt uttryck, med skarpa kontraster mellan ljus och mörker, stora rörelser och med kompositioner, det vill säga hur bilden är uppbyggd, som gör att bilderna ibland ser ut som en teaterscen. I den här målningen känner vi igen barockens starka kontraster med den svarta bakgrunden men i stället för en dramatisk scen ser vi en linneduk upphängd på väggen. Sakta framför våra ögon växer bilden i bilden fram, nämligen det ansikte som har fastnat på tyget. Det är Veronikas svetteduk, den slöja eller det dok som Veronika tog av från sitt huvud och gav Jesus att torka sitt ansikte med när han bar sitt kors på väg till Golgata för att bli korsfäst. Målningen finns i flera versioner varav den på Nationalmuseum räknas som den främsta. Den har fungerat som andaktsbild på 1600-talet, där betraktaren kunde meditera över mysteriet med den sanna bilden, nämligen att Jesus ansikte enligt legenden bevarades på tygstycket och därför är det sanna porträttet av Kristus. NM 5382, Francisco de Zurbaran, Veronikas svetteduk #FranciscoDeZurbarán #BaroqueArt #ArtHistory #OldMasters #MuseumCollection #Nationalmuseumswe

nationalmuseumswe

En kort avstämning med er som nyligen har sett Odysséen på bio jämfört med er som har läst eposet: Hur många motiv känner ni igen? Detta broderi i ullgarn, som skildrar Odysseus irrfärder, komponerades av Märta Afzelius, utfördes i Elsa Gullbergs textilateljé och visades på Stockholmsutställningen 1930. I Hall 26 visades både handgjorda textilier och maskintillverkade textilier av dåtidens främsta svenska textilkonstnärer, vävare och hemslöjdsföreningar. Där samsades den nya tidens strama funkismönster med mer traditionell hemslöjd, art déco-influerade mattor och färgpaletter från det sena 1920-talet. Odysséen var utställd mitt på den övre balkongen så att allmänheten kunde studera den konstnärliga berättelsen på nära håll. Ett litet hörn av verket kan man se på ett fotografi av Elsa Gullberg i paviljongen. Den två och en halv meter höga textilen köptes av Nationalmuseum samma år, 1930. En rolig detalj på den sista bilden är att Elsa Gullberg använde Nationalmuseums inköp av broderiet som reklam för sitt företag ännu åtta år senare, 1938. NMK 157/1930 – Märta Afzelius, Elsa Gullbergs ateljé, 1930 Foto: ARKM 1985-109-222, @arkdes_collections Reklamblad: Nationalmuseums arkiv

nationalmuseumswe

Sjöar, älvar och hav har i alla tider lockat konstnärer. I Anders Zorns Landskapsstudie från Mora står vattnet i centrum, och man får nästan känslan av att speglingarna är viktigare än landskapet självt. Träden och växtligheten längs strandkanten löses upp i vattenytan, där speglingarna nästan tar över motivet. Zorn var särskilt skicklig på att skildra vatten i alla dess former. Men i den här akvarellen handlar det inte om dramatiska vågor eller rörelse, utan om stillhet. Med hjälp av papperets egen ljusa yta låter han sommarljuset träda fram utan att måla det. Resultatet är en bild som fångar något många känner igen – en svensk sommarkväll vid vattnet, när vinden mojnat, luften är mild och ytan ligger spegelblank. ENGLISH Lakes, rivers and seas have attracted artists throughout the ages. In Anders Zorn’s *Landscape Study from Mora*, water takes centre stage, and one almost has the sense that the reflections are more important than the landscape itself. The trees and vegetation along the shoreline dissolve into the water’s surface, where the reflections nearly take over the composition. Zorn was particularly skilled at depicting water in all its forms. Yet this watercolour is not about dramatic waves or movement, but about stillness. By allowing the bright surface of the paper itself to shine through, he evokes the light of a summer evening without painting it directly. The result is an image that captures something many people recognise: a Swedish summer evening by the water, when the wind has dropped, the air is mild, and the surface lies perfectly still, like a mirror. #zorn #Sweden #anderszorn #Watercolour #NordicArt #SwedishArt #LandscapePainting #SwedishSummer

nationalmuseumswe

🎧 Sommarlyssning med en riktig klassiker. Varför räknas David Klöcker Ehrenstrahls Självporträtt med allegorier från 1691 som ett av den svenska konsthistoriens viktigaste verk? Och varför har det blivit en del av Sveriges kulturkanon? I podden Verket möter du konsthistorikerna Karin Sidén och Martin Olin i ett samtal om konstnären som brukar kallas den svenska målarkonstens fader. Tillsammans utforskar de symbolerna, ambitionerna och berättelsen bakom ett självporträtt som fortfarande fascinerar mer än 300 år senare. Perfekt lyssning för stranden, tågresan eller sommarpromenaden, och ett utmärkt sätt att upptäcka ett av Sveriges mest betydelsefulla konstverk på djupet. ☀️🎨🎧 #SvenskKonst #Konsthistoria #Podcasttips #SvenskaPoddar #Nationalmuseumswe #Kultur

nationalmuseumswe

Baksidan (verso) på ett konstverk är ofta minst lika spännande som framsidan (recto). Dels förekommer där stämplar och anteckningar som belyser konstverkets historia (proveniens), dels kan man få en glimt av konstnärens kreativa process – skisser, förstudier, tankar och ibland sällsynta pärlor - ofullbordade verk, som i detta fall på ett grafiskt blad av Johan Axel Gustav Andersson (oftast kallad J.A.G Acke). På framsidan ser vi ett gatumotiv från Visby 1884, medan baksidan är ett ofullbordat porträtt av Ackes bror, utfört under deras vistelse i Paris. Visbymotivet är sällsynt, det finns några enstaka tryck av det. Gossporträttet är däremot unikt på det sättet att det är bevarat på endast två för oss kända baksidor. Dessutom, daterat till början på 1880-talet, visar det redan tidiga tecken på Ackes personliga och expressiva uttrycksätt, som kom att bli publiken så kär i slutet av hans karriär. Det är oklart varför konstnären valde att avstå ifrån att slutföra just detta porträtt. I stället fullbordade han en annan version – samma motiv men från en annan vinkel – som också finns i Nationalmuseums samlingar. NMG 59b/1892, NMG 57/1892, NMG 58/1892

nationalmuseumswe

Känner du igen honom? Den unga mannen med allvarlig blick är ingen mindre än Rembrandt – en av konsthistoriens största stjärnor. Målad när han bara var 24 år gammal, långt innan han blev berömd. Det lilla självporträttet (inte större än ett vykort!) är gjort på en tunn kopparplåt, målad med blyvitt och täckt med äkta bladguld – riktigt lyxiga material för en ung konstnär. Kanske hoppades han att guldet skulle få färgerna att lysa mer? Med små, fina penseldrag har han fångat ljuset, huden och känslan – ett tydligt tecken på hans tidiga stil, inspirerad av de så kallade finmålarna i hemstaden Leiden. Rembrandt målade nästan 100 självporträtt under sin livstid, i olika åldrar, uttryck och roller. I det här porträttet ser vi honom i början av sin bana – fokuserad, lite dyster, men redan ett geni med penseln. Porträttet kom till Nationalmuseum 1956 som en gåva från Nationalmusei Vänner, i samband med en stor Rembrandtutställning. Vad tycker du – kan man ana att det blänker lite bakom färgen? Kom och se denna fantastiska målning i Nationalmuseums sal 3, bland fler mästerverk från 1600-talet. PS. Som nutidsorientering kan nämnas att målningen var ett av tre centrala konstverk som stals under ett väpnat rån i museet 22 december år 2000, strax före stängningstid. Den återfanns efter en polisinsats i Köpenhamn i december 2005 och kunde föras tillbaka till museet. Men det är en annan historia.

nationalmuseumswe

Ska du ha kräftskiva i år? I våra samlingar finns det många kräftor. Kräftfångst är en akvarell från 1895 som visar när familjen Larsson fiskar på Bullerholmen i Sundborn. Bordet har dukats för fest och i förgrunden ser vi ett berg av kräftor som toppats med en dillkrona. Barnen är i full fart med att ordna med kräftburarna och sina sänkhåvar. Karin Larsson kokar kaffe i gräset med dottern Kersti bredvid som är rädd för en bortkommen kräfta. En annan kräfta hittar vi i ett stilleben från 1600-talet av den flamländska konstnären Joris van Son (1623-1667). Stilleben blev en populär kategori under 1600-talet inom konsten. I denna målning bjuds betraktaren in till en riktigt lyxig fest med persikor, plommon och druvor som måste ha kostat en förmögenhet att importera från medelhavet på den tiden. En tredje kräfta hittar vi på en soppterrin med lock och fat tillverkad i Mariebergs Fajansfabrik år 1760-1766. Mariebergs Fajansfabrik grundades år 1758 och upphörde 1788. Den som står bakom designen är formgivaren Olof Jacobsson Årre. Olof Årre började som lantmätare men fick sen en karriär som tecknare och modellör efter utbildning genom statliga stipendium. Årre är också känd för sina kopparstick. Den fjärde kräftan hittar vi på väggfatet från Gustavsberg målad av Peder Möller. Det som avbildas är ett insjömotiv med en gädda som lurar i vassen på väg mot den ovetande kräftan. Möller arbetade huvudsakligen med rågodsmålning på konstgods, speciellt för engoberande vaser. Han ritade även mönster för serviser. Har du någon favoritkräfta från våra samlingar? Kommentera nedan!

nationalmuseumswe

Kontakter

Fyll i din epostadress för att följa Nationalmuseum på Mynewsdesk

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av Mynewsdesk och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs Mynewsdesks Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Mynewsdesks Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att Mynewsdesks Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Nationalmuseum.

Okej