Senaste nyheterna

  • Nationalmuseum förvärvar okänd målning av Lavinia Fontana

    Nationalmuseum har köpt ett sedan tidigare okänt verk av den italienska konstnären Lavinia Fontana. Fontana var en av de mest framgångsrika konstnärerna i Italien under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal och räknas som en av de första professionella kvinnliga målarna.

  • Utställningen Till havet! öppnar på Nationalmuseum den 24 september

    I höst visar Nationalmuseum en utställning om den framväxande kust- och badturismen från 1870 till 1900-talets mitt och hur den har gestaltats i konsten. Upplev en dag på stranden genom mer än 200 målningar, fotografier, reklamaffischer och historiskt badmode av konstnärer som Claude Monet, Anders Zorn, Peder Severin Krøyer, Sigrid Hjertén, Georgia O’Keeffe, Robert Capa och många fler.

  • Sommarens utställningar

    I sommar går det att se flera utställningar som är gjorda av Nationalmuseum på olika platser runt om i Sverige, bland annat Gustavsbergs Porslinsmuseum, Nationalmuseum Jamtli och Läckö Slott.

  • Nationalmuseum firar Rörstrand 300 år på Läckö Slott i sommar

    I samarbete med Stiftelsen Läckö Slott visar Nationalmuseum Rörstrand 300 år – skatter ur Nationalmuseums samlingar i sommar. Utställningen öppnar på Läckö Slott den 13 juni och är en färgstark och formrik resa genom svensk keramikhistoria.

Kommande event

Sociala medier

Den som känner ett visst vemod över att höstrusket och mörkret är tillbaka kan för en stund låta tanken vandra mot Medelhavsregionen, där höstmånaderna fortfarande präglas av ljus, liv och glädje. Vinskördetiden (la vendemmia) är i full gång. Vinskörden och vindruvan har genom århundradena utgjort återkommande motiv inom konsten och framträder i många skepnader i Nationalmuseums samlingar. Sedan antiken har vindruvan symboliserat jordens fruktbarhet, överflöd och livets kretslopp. Vardagsscener med vinskördsinslag har fascinerat konstnärer i många sekel. Bacchus, den romerska guden för vin och rus, avbildas ofta krönt med vinrankor och omgiven av scener förknippade med skörd och fest. Även Pomona, fruktträdgårdarnas gudinna, bär ofta vindruvan som attribut. Vindruvan intar också en framträdande plats i stillebenmåleriet, där dess färg, form och symboliska laddning gjort den till ett omtyckt motiv. Bild 1 – Godfried Schalcken, Druvklase, 1600-talet Bild 2 – Jonas Åkerström, Bacchus och Ariadne, 1700-talet Bild 3 – Marcantonio Raimondi efter Rafael, Vinskörden, 1500-talet Bild 4 – Jacob Lundberg, Flicka bärande vindruvor, 1857 Bild 5 – Frans Snyders, Stilleben med fruktskål i en nisch, 1600-talet Bild 6 – Wilhelm Smith, Vindruvsskörd, 1896 Bild 7 – Jean Le Maire, Vertumnus och Pomona, 1600-talet Bild 8 – Johan Niklas Byström, Bacchushuvud, 1800-talet Bild 9 – Jacopo Bassa, Landskap med vinskörd, 1500-talet

nationalmuseumswe

Kan en stol vara för bekväm? Keramikern Shōji Hamada tyckte tydligen det. Under ett besök i Los Angeles föll Shōji Hamada för den numera ikoniska Eames Lounge Chair, formgiven av hans vänner Charles och Ray Eames. Problemet var bara att den var dyr. Väldigt dyr. Hamada tvekade länge – men till slut fick fåtöljen och den tillhörande fotpallen följa med hem till Japan. Och priset var inte hans enda bekymmer. Hamada oroade sig också för att fåtöljen var så bekväm att han skulle bli sittande i den alldeles för länge. Fåtöljen fick sedan sin plats i Hamadas hem i Mashiko, där japanskt hantverk samsades med föremål och möbler från andra delar av världen. Upptäck mer om Shōji Hamada och hans möte med Wilhelm Kåge i den pågående utställningen Wilhelm Kåge & Shōji Hamada – Keramik över gränser på Nationalmuseum. ENGLISH Can a chair be too comfortable? Ceramicist Shōji Hamada apparently thought so. During a visit to Los Angeles, Shōji Hamada fell for the now iconic Eames Lounge Chair, designed by his friends Charles and Ray Eames. The only problem was that it was expensive. Very expensive. Hamada hesitated for a long time – but in the end, the chair and its matching ottoman came home with him to Japan. And the price wasn’t his only concern. Hamada also worried that the chair was so comfortable that he might end up sitting in it for far too long. The chair later found its place in Hamada’s home in Mashiko, where Japanese craftsmanship was combined with objects and furniture from other parts of the world. Discover more about Shōji Hamada and his encounter with Wilhelm Kåge in the current exhibition Wilhelm Kåge & Shōji Hamada. Ceramics Across Borders at Nationalmuseum.

nationalmuseumswe

När skörden är så lyckad att den får ett eget porträtt. År 1757 återvände greve Carl Gustaf Tessin till Åkerö i Sörmland efter en sommarvistelse på Läckö slott. Tillsammans med botanikern Pehr Osbeck upptäckte han en ovanligt stor pumpa i trädgården. Och stor var den. Pumpan vägde hela 115 skålpund – ungefär 49 kilo. Tessin var en ivrig trädgårdsodlare och så stolt över resultatet att han lät konstnären Olof Fridsberg föreviga pumpan. På målningen finns till och med en målad papperslapp med orden: ”Wuxen i Åkerö trägård år 1757, och wägde 115 skålpund”. 1700-talets motsvarighet till att lägga upp skörden på sociala medier? Olof Fridsberg, En väldig pumpa, 1757. Olja på duk. NM 7007. ENGLISH When the harvest is so successful it gets its own portrait. In 1757, Count Carl Gustaf Tessin returned to Åkerö in Södermanland after spending the summer at Läckö Castle. Together with the botanist Pehr Osbeck, he discovered an unusually large pumpkin in the garden. And large it was. And large it was. The pumpkin weighed 115 skålpund – approximately 49 kilos. Tessin was a keen gardener and so proud of the result that he commissioned the artist Olof Fridsberg to immortalise the pumpkin. The painting even includes a painted paper note stating that it was grown at Åkerö in 1757 and weighed 115 Swedish pounds. The 18th-century equivalent of posting your harvest on social media? Olof Fridsberg, A Huge Pumpkin, 1757. Oil on canvas. NM 7007.

nationalmuseumswe

Några av Nationalmuseums målningar av den franska konstnären Auguste Renoir har rest till London! 🇬🇧 Från 3 oktober till 31 januari visas utställningen Renoir and Love på National Gallery i London. Ett av verken vi har lånat ut är I mor Antonys värdshus, som museet lyfter fram som en av utställningens höjdpunkter. Målningen föreställer en grupp konstnärer samlade runt ett bord på ett värdshus i Bourron-Marlotte, i utkanten av Fontainebleauskogen söder om Paris. Till höger, i gul halmhatt, sitter målaren Alfred Sisley. Liksom Renoir skulle han några år senare ingå i impressionistgruppen. I bakgrunden syns en väggmålning som några av traktens konstnärer utfört tillsammans. Att Nationalmuseum lånar ut konstverk till andra museers utställningar gör det också möjligt för oss att låna in verk ur andra samlingar till våra tillfälliga utställningar. NM 2544 – Auguste Renoir, I mor Antonys värdshus, 1866. Olja på duk. ENGLISH Some of Nationalmuseum’s paintings by the French artist Auguste Renoir have travelled to London! 🇬🇧 From 3 October to 31 January, the exhibition Renoir and Love is on view at the National Gallery in London. One of the works we have lent to the exhibition is Mother Antony’s Tavern, which the museum lists as one of the exhibition’s highlights. The painting depicts a group of artists gathered around a table at a tavern in Bourron-Marlotte, on the edge of the forest of Fontainebleau, south of Paris. To the right, in a yellow straw hat, sits the painter Alfred Sisley. Like Renoir, he would join the Impressionist group a few years later. In the background, a wall-painting can be seen, executed by some of the artists working in the area. By lending works of art to exhibitions at other museums, Nationalmuseum is in turn able to borrow works from their collections for our temporary exhibitions. NM 2544 – Auguste Renoir, Mother Antony’s Tavern, 1866. Oil on canvas. @nationalgallery #Nationalmuseum #AugusteRenoir #Renoir #RenoirAndLove #NationalGallery #Impressionism #Konst

nationalmuseumswe

Kan du gissa verket? 👀 En dramatisk scen, en folkmassa och en stad i tumult. Men vad är det egentligen som har hänt här? Målningen skildrar en dramatisk händelse på Gotland under 1300-talet. Konstnären har fyllt scenen med människor, detaljer och liv för att gestalta den historiska berättelsen. Vet du vilket verk vi söker? Bläddra vidare för att se om du gissade rätt. Svaret hittar du längre ner i texten. Se hela målningen på plats på Nationalmuseum. ENGLISH Can you guess the artwork? 👀 A dramatic scene, a crowd of people and a city in turmoil. But what exactly has happened here? The painting depicts a dramatic event on the Swedish island of Gotland in the 14th century. The artist has filled the scene with people, details and movement to bring this historical story to life. Do you know which artwork we’re looking for? Swipe through to see if you guessed correctly. You’ll find the answer further down in the caption. See the full painting on display at Nationalmuseum. Rätt svar: Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361, Carl Gustaf Hellqvist, NM 1431. The answer is: Valdemar Atterdag Holding Visby to Ransom, 1361, Carl Gustaf Hellqvist, NM 1431.

nationalmuseumswe

År 2014 fick fotografen Denise Grünstein en unik möjlighet att arbeta i Nationalmuseum under en tid då byggnaden stod helt tömd inför den omfattande renoveringen. Resultatet blev bildsviten 1866, uppkallad efter museets invigningsår. Med sitt karakteristiska bildspråk förvandlade Grünstein de övergivna salarna till en scen för sin egen konstnärliga vision. Hennes fotografier fångar en fascinerande spänning mellan det storslagna och det gåtfulla, där de tomma rummen blir både vackra och lätt kusliga. Här vandrar man bland fantasi, minnen och de berättelser som kan uppstå i mötet mellan människa och plats. Denise Grünstein var känd för sin experimentella och personliga stil och räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla fotografer. Idag lever hennes bildvärld vidare på Nationalmuseum, där ett urval av fotografierna fortfarande finns att se i museets restaurang.

nationalmuseumswe

Är du redo för hösten? 🍂 Löven har börjat skifta färg, morgnarna är kyligare och luften känns klar och krispig. I Nationalmuseums samlingar finns många verk som fångar hösten på olika sätt. Hösten av Helmer Osslund är en målning från 1907 som visar ett norrländskt landskap. Norrland, med sin fjällnatur och sina nya nationalparker, blev ett populärt motiv vid sekelskiftet. Osslund valde att skildra landskapet ur ett perspektiv inspirerat av japanskt måleri. De starka höstfärgerna och det stora landskapet ger målningen ett nästan glödande uttryck. Hos Olof Sager-Nelson möter vi en stillsammare höst. Höst vid Vänern (Åmål) från 1891 visar landskapet kring Vänern i dämpade färger. Här är det inte de starka höstfärgerna som fångar blicken, utan den lugna och stämningsfulla höstdagen. I Julia Becks Höstdag från 1883 ser vi en kvinna i ett kålland i Grez-sur-Loing i Frankrike. Grez-sur-Loing var under 1880-talet en samlingsplats för konstnärer från flera olika länder, där de experimenterade med perspektiv, bildutsnitt och komposition under inflytande av japansk bildkonst. Här blir hösten en del av vardagens landskap och arbete. En annan höst möter vi i Nils Kreugers Höst vid Varberg från 1888. Kreuger hade året innan återvänt från Frankrike, där han hade varit bosatt i sex år, och flyttade till Varberg tillsammans med sin hustru Bertha. Målningen visar en regnvåt förstadsgata med halvt avlövade träd och träbebyggelse. De grå tonerna ger en känsla av fukt och småblåst, medan en ensam gestalt rör sig längs det röda planket. Hösten hittar vi också i konsthantverket. Maja Sjöströms Vävnad "Höst" från 1914 är vävd i ull och har ett rikt färgspektrum med bland annat rött, grönt, blått och violett samt inslag av guld och silver. Även i textil form blir hösten ett motiv. Vilken höst är din favorit? NM 6371 – Helmer Osslund, Hösten, 1907 NM 7142 – Olof Sager-Nelson, Höst vid Vänern (Åmål), 1891 NM 7614 – Julia Beck, Höstdag, 1883 NM 4120 – Nils Kreuger, Höst, Varberg, 1888 NMK 68/1914 – Maja Sjöström, Vävnad "Höst", 1914

nationalmuseumswe

Vad kan egentligen döda en gud? 🌿 Allas favorit bland asagudarna, den vackra Balder, börjar drömma mardrömmar. Oden, hans pappa, får reda på att en plats har förberetts åt Balder i dödsriket. Balders mamma Frigg far därefter jorden runt och får allt levande att lova att ingen eller inget ska skada Balder. Men guden Loke, den enda som inte älskar Balder, lyckas ta reda på att Frigg inte tvingade fram löftet från en liten mistelkvist. Hon tyckte att den var för ung för att avkrävas ett sådant löfte. Loke plockar misteln och täljer till en pil. Han lurar sedan Balders blinda bror Höder att skjuta pilen mot sin bror. Balder dör. Konstnären Bengt Erland Fogelberg har i den här skildringen inspirerats av den danske skulptören Thorvaldsen, som gjort en mycket snarlik skulptur föreställande Kristus. Det finns också flera paralleller mellan berättelserna om Balder och Jesus. Båda omtalas som världens ljus, och i båda berättelserna finns ett löfte om återuppståndelse. I asatron uppstår Balder efter Ragnarök. Kände du till berättelsen om Balder? NMSk 394, Balder, Bengt Erland Fogelberg (1786 - 1854)

nationalmuseumswe

Nu är Till Havet! öppet 🌊 Stranden. Ett eget paradis eller trängsel och konfrontationer? I Till Havet! möter du över 200 målningar, fotografier, reklamaffischer och historiskt badmode som berättar om den framväxande kust- och badturismen och om livet vid strandkanten – från 1870 till 1900-talets mitt. Med verk av bland andra Claude Monet, Anders Zorn, Peder Severin Krøyer, Sigrid Hjertén, Georgia O’Keeffe och Robert Capa. Välkommen till Till Havet! #TillHavet #Nationalmuseum #Konst #Konsthistoria #Stockholm

nationalmuseumswe

Från sent 1600-tal till långt in på 1700-talet blev mouchen eller skönhetsfläcken en av tidens mest iögonfallande modeaccessoarer. De små lapparna av siden, sammet eller taft klistrades på ansiktet för att framhäva den ljusa huden, dölja ärr efter smittkoppor eller helt enkelt följa det senaste modet. Men mouchen var mer än bara dekoration. Enligt tidens etikett kunde dess placering bära särskild betydelse. En fläck nära munnen kunde signalera koketteri, på kinden förmedla glädje och vänlighet, medan en vid ögat kunde antyda passion eller intensiva känslor. I vissa kretsar talade man till och med om ett slags ”mouchernas språk”, där ansiktet blev en scen för subtil kommunikation. På de grafiska blad som visas här ser vi franska adelkvinnor prydda med moucher. Ibland är de så många att de nästan blir ett eget ornament. För samtidens betraktare var detta ett tecken på elegans och modekänsla. Man kan ana många intensiva känslor hos de här damerna, om man ska tro på mouchernas språk... NMG Orn 4288:5,8,17,30,31,39 - Antoine Trouvain, Modeplansch. 1694

nationalmuseumswe

Snart är vi i hamn. 🌊 På torsdag den 24 september öppnar äntligen Till Havet! En utställning om bad, stränder och hur de har skildrats i konsten. Med över 200 målningar, fotografier, affischer och historiska badplagg berättar utställningen om badturismens framväxt och livet vid stranden. Välkommen att dyka ner i havet genom konsten! ENGLISH Almost there. 🌊 On Thursday 24 September, To the Sea! finally opens! The exhibition explores bathing, beaches and how they have been depicted in art. With more than 200 paintings, photographs, advertising posters and examples of historic swimwear, the exhibition explores the emergence of seaside tourism and life at the water’s edge. Come dive into the sea through art! #TillHavet #Nationalmuseum #Badturism #Konsthistoria #Konst #Stockholm

nationalmuseumswe

Kontakter

Fyll i din epostadress för att följa Nationalmuseum på Mynewsdesk

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av Mynewsdesk och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs Mynewsdesks Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Mynewsdesks Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att Mynewsdesks Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Nationalmuseum.

Okej