Senaste nyheterna

  • Årets hedersporträtt är Herbert Blomstedt

    Hedersporträttet för 2026 visar dirigenten Herbert Blomstedt och är utfört av konstnären Niklas Asker. Hedersporträttet blir en del av Statens porträttsamling och avtäcks på Gripsholms slott den 21 november.

  • Nationalmuseum förvärvar okänd målning av Lavinia Fontana

    Nationalmuseum har köpt ett sedan tidigare okänt verk av den italienska konstnären Lavinia Fontana. Fontana var en av de mest framgångsrika konstnärerna i Italien under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal och räknas som en av de första professionella kvinnliga målarna.

  • Utställningen Till havet! öppnar på Nationalmuseum den 24 september

    I höst visar Nationalmuseum en utställning om den framväxande kust- och badturismen från 1870 till 1900-talets mitt och hur den har gestaltats i konsten. Upplev en dag på stranden genom mer än 200 målningar, fotografier, reklamaffischer och historiskt badmode av konstnärer som Claude Monet, Anders Zorn, Peder Severin Krøyer, Sigrid Hjertén, Georgia O’Keeffe, Robert Capa och många fler.

  • Sommarens utställningar

    I sommar går det att se flera utställningar som är gjorda av Nationalmuseum på olika platser runt om i Sverige, bland annat Gustavsbergs Porslinsmuseum, Nationalmuseum Jamtli och Läckö Slott.

  • Nationalmuseum firar Rörstrand 300 år på Läckö Slott i sommar

    I samarbete med Stiftelsen Läckö Slott visar Nationalmuseum Rörstrand 300 år – skatter ur Nationalmuseums samlingar i sommar. Utställningen öppnar på Läckö Slott den 13 juni och är en färgstark och formrik resa genom svensk keramikhistoria.

Kommande event

Sociala medier

Visste du att ränder på baddräkter en gång i tiden användes för att förvilla blicken och leda bort uppmärksamheten från kroppens former? Randiga baddräkter var på modet redan under 1800-talets första hälft och sägs ha inspirerats av franska sjömäns klädsel. Men när baddräkter i trikå gjorde entré mot slutet av seklet uppstod ett nytt problem. Efter ett dopp i havet klistrade sig det tunna tyget mot huden och avslöjade mer än vad som var tänkt. För männen väntade andra bekymmer. De tidiga badbyxorna hölls uppe med en enkel dragsko i midjan, men när tyget blev blött och tungt riskerade de att glida ned. Kanske var det därför många föredrog de helskurna, randiga baddräkterna för att slippa dra upp badbyxorna hela tiden. Det randiga badmodet hade sin storhetstid under det tidiga 1900-talet, när turismen ökade och allt fler började semestra vid havet. Den stora räddningen för männens nedhasande badbyxor kom under 1930-talet, när de började förses med resår i midjan. Upptäck badmodets historia och mycket mer i utställningen Till havet!, som visas på Nationalmuseum till och med den 7 februari 2027. 1–2. Ragnar Sandberg, Matroser på badstrand, 1937. Moderna Museet, Stockholm. 3. Baddräkt, röd- och vitrandig. Bomull. Västergötlands museum, Skara. 4. Blå- och vitrandig baddräkt, omkring 1900. Bomullstrikå. Sörmlands museum, Nyköping. 5. Herrbadbyxor, randiga, cirka 1915–1925. Bomullstrikå. Stiftelsen Skansen, Stockholm.

nationalmuseumswe

Carl Johan Billmark (1804–1870) är en av de konstnärer som starkast bidrog till bilden av 1800-talets Stockholm. Även om han tillbringade större delen av sitt vuxna liv i Paris återvände han gång på gång till svenska motiv, och särskilt till huvudstaden. Billmark var fascinerad av stadens silhuett, vattenrum och höjder. Han skildrade Stockholm från många olika utsiktspunkter och blev särskilt känd för sina panoramabilder. Vid ett tillfälle steg han till och med upp i en ballong över Stockholm för att kunna teckna staden ovanifrån. För dagens betraktare är Billmarks verk inte bara konst, utan också värdefulla historiska dokument som låter oss se hur Stockholm såg ut för mer än 150 år sedan. Här får vi kika på en av hans arbetsskisser: klippt och klistrad, med små anteckningar om färgsättning och förtydliganden, färgfläckar och blyertssiluetter. En skiss full av liv och kärlek till hemstaden. NMH A 367/1982 – C.J. Billmark, Gustav Adolfs torg, Norrbro och kungliga slottet, Stockholm.

nationalmuseumswe

Kåge flyttar in hos Hamada När Wilhelm Kåge reste till Japan 1956 bodde han nästan två veckor hemma hos Shōji Hamada i keramikstaden Mashiko. Här fick Kåge komma nära både Hamadas vardag och hans arbete med keramiken. Han besökte verkstäder, träffade keramiker och studerade japanska bruksföremål och hantverkstraditioner. Men utbytet gick åt båda håll. Några år tidigare hade Hamada besökt Kåge i Gustavsberg. De arbetade på helt olika sätt – Kåge inom den svenska porslinsindustrin och Hamada i sin egen verkstad – men delade nyfikenheten på hantverk, tradition och varandras sätt att arbeta. Mötena mellan Kåge och Hamada och utbytet mellan Sverige och Japan står i centrum för den pågående utställningen Wilhelm Kåge & Shōji Hamada – Keramik över gränser på Nationalmuseum. ENGLISH Kåge moves in with Hamada When Wilhelm Kåge travelled to Japan in 1956, he stayed for almost two weeks at Shōji Hamada’s home in the ceramics town of Mashiko. Here, Kåge got close to both Hamada’s everyday life and his work with ceramics. He visited workshops, met ceramicists and studied Japanese utilitarian objects and craft traditions. But the exchange went both ways. A few years earlier, Hamada had visited Kåge in Gustavsberg. They worked in very different ways – Kåge within the Swedish porcelain industry and Hamada in his own workshop – but shared a curiosity about craftsmanship, tradition and each other’s ways of working. The encounters between Kåge and Hamada, and the exchange between Sweden and Japan, are at the heart of the current exhibition Wilhelm Kåge & Shōji Hamada. Ceramics Across Borders at Nationalmuseum.

nationalmuseumswe

Varför var sängen så viktig på 1600-talet? Visste du att det på Nationalmuseum står en praktsäng från barocken i ovanligt bra skick? Vad är då en praktsäng, kan man undra. På 1600-talet var sängen en av tidens främsta ceremonimöbler. Gäster av hög rang togs emot i sängkammaren, och praktsängen var något ägaren stolt visade upp för sina viktiga gäster. Textilierna var ofta dyrbara och monterades över en enkel stomme av trä. I Bielkesängen från omkring 1680 är både trästommen och de textila delarna ovanligt välbevarade. Röd sammet, grönt och vitt silke och broderier i ett mönster i Jean Berains stil gör sängen minst sagt praktfull. Sängen kom till Sverige med greve Nils Bielke, som var svensk ambassadör vid Ludvig XIV:s hov mellan 1679 och 1682. Enligt legenden var den en avskedsgåva från den franske kungen. Mer sannolikt beställde Bielke sängen själv – eller fick den som ersättning för utfört arbete. Vad tror du – kunglig gåva eller Bielkes egen beställning? Bielkesängen, NMK 1/1914

nationalmuseumswe

Besökarna är en av museets viktigaste samlingar. Det är först när någon stannar upp, tittar och funderar som föremålen får liv. De gamla svartvita fotografierna fångar några ögonblick av möten mellan besökare och museiföremål. Det är underbart att se hur man tittar nyfiket och ivrigt, diskuterar, sjunker in i sina tankar eller ibland, och så kan det också vara, känner sig helt trött och slut på museets bänk. Varje besökare tillför sina egna frågor, minnen och perspektiv och blir därmed en del av museets berättelse. Tack för att ni kommer! Ni är alltid välkomna!

nationalmuseumswe

Den 6 juni 1944 landsteg de allierade styrkorna på Normandies stränder. Med dem fanns krigsfotografen Robert Capa. Hans fotografier från D-dagen hör till de mest kända bilderna från andra världskriget. I Till havet! Stranden som gränsland och semesterdröm kan du se Robert Capas fotografier från landstigningen. Utställningen skildrar stranden ur flera perspektiv – inte bara som en plats för bad och semester, utan också som en plats präglad av krig och konflikter. ENGLISH On 6 June 1944, Allied forces landed on the beaches of Normandy. Among them was war photographer Robert Capa. His photographs from D-Day are among the most famous images of the Second World War. In To the Sea! The Beach as Borderland and Summer Dream, you can see Robert Capa’s photographs of the landings. The exhibition explores the beach from different perspectives – not only as a place for swimming and holidays, but also as a place marked by war and conflict. #Nationalmuseum #TillHavet #RobertCapa #Dday #Normandie #Fotohistoria #Krigsfotografi

nationalmuseumswe

Vad döljer sig i de här målningarna? 💀🕯️ Dödskallar och skelett hör kanske Halloween till. Men i 1600-talets konst kunde de ha en annan uppgift: att påminna om att livet inte varar för evigt. Motiv där rikedom, skönhet och andra världsliga ting ställs mot tidens gång och livets förgänglighet kallas för vanitas. Ett skelett i spegeln I Willem de Poorters Vanitasallegori sitter en kvinna vid sitt toalettbord. Framför henne står ett skelett som håller upp en spegel. Runt omkring ligger silverföremål, juveler, rustningsdelar och musikinstrument. Tillsammans med skelettet påminner de om att rikedom och världsliga nöjen till slut förlorar sin betydelse. En dödskalle bland rosorna I Jan Davidsz. de Heems Vanitasstilleben med dödsskalle, bok och rosor ligger dödskallen mitt bland blommorna. Blommorna vissnar, precis som människans liv en dag tar slut. Bubblor, blommor och en dödskalle I Blomsterprydd kartusch med putto, efter Daniel Seghers, omges en putto av blommor, fjärilar, larver och flugor. I ena handen håller han en dödskalle och ur ett blåsrör i den andra svävar bubblor. Bubblorna, som bara finns ett kort ögonblick innan de spricker, passar väl in i vanitasmotivets påminnelse om livets förgänglighet. Så nästa gång du ser en blomsterbukett, en liten putto eller ett praktfullt stilleben – titta en gång till. NM 6970 – Willem de Poorter, Vanitasallegori, 1630-talet NM 6842 – Jan Davidsz. de Heem, Vanitasstilleben med dödsskalle, bok och rosor, ca 1630 NM 632 – Efter Daniel Seghers, Blomsterprydd kartusch med putto

nationalmuseumswe

Att somna över böckerna är tydligen inget nytt. 💤 Mitt i läslovet passar vi på att titta närmare på två studenter som verkar ha fått nog av läsningen. Redan på 1600-talet skildrades unga män som somnat framför sina böcker. Den ena målningen, Sovande ung man sittande framför en uppslagen bok, utfördes sannolikt av en konstnär i Rembrandts ateljé omkring 1650–1655. Mannen sitter med huvudet vilande i handen och en uppslagen bok framför sig. Ljuset faller över hans ansikte och skapar skuggor i mantelns veck. I Constantin Verhouts Insomnad student från 1663 har en ung man också slumrat till. Framför honom ligger böcker, handskar och skrivdon. Kanske hade han tänkt läsa lite till? Men på 1600-talet kunde sådana motiv också ha en annan betydelse. De sovande männen kunde symbolisera lättjan, en av de sju dödssynderna, och påminna om vikten av att ta vara på sin tid. NM 7693 – Rembrandts skola, Sovande ung man sittande framför en uppslagen bok, ca 1650–1655 NM 677 – Constantin Verhout, Insomnad student, 1663

nationalmuseumswe

Det är inte ett helt lätt uppdrag att hitta föremål i museets samlingar med Halloween-tema. Det finns ju inga spöken på de gamla gravyrerna, och zombier var inte heller särskilt populära på den tiden... Men vi kan ändå bläddra oss fram i mellan fantasi och verklighet. I den här fantastiska serien passerar några groteska och exotiska maskeraddräkter från slutet av 1500-talet förbi. Vad det är för maskeradfirande får vi bara spekulera kring, men vi kan låta oss inspireras av de genomtänkta detaljerna och den fantasifulla utstyrseln. Den berömda serien kopparstick med titeln Maskeraderna gavs ut av Jacques de Gheyn II, en framstående nederländsk konstnär och kopparstickare. När ni får besök av ”bus eller godis”-firare i år hoppas vi att ni får se några riktigt roliga kostymer! NMG Orn 4610-4616, 4624 - inv. Jacques de Gheyn II, Maskeraderna.

nationalmuseumswe

I helgen ställde vi tillbaka klockan en timme och gick över till vintertid. Det betyder ljusare morgnar, men också att mörkret faller tidigare på eftermiddagen. 🌒 August Strindbergs Staden från 1903 känns nästan som en bild av den här övergången. En stad skymtar långt borta, men för att nå den måste vi ta oss över det stora, mörka vattnet. Ovanför tornar en dramatisk himmel upp sig. En kupol sticker upp vid horisonten och speglar sig i vattnet. Staden ser nästan ut att sväva på vattenytan, som en hägring. Kanske påminner den om Venedig eller Stockholm, men målningen är knappast en realistisk verklighetsskildring. Den mörka färgskalan och stadssiluetten ger snarare intryck av en fantasibild eller vision. Tittar man noga ser man att målningen inte målats med pensel utan med en så kallad palettkniv. Färgen breddes på ungefär som när man brer smör på en smörgås. Strindberg kallade sig själv symbolistisk målare och menade att scenerierna i vissa av hans målningar kunde symbolisera känslotillstånd. Vad väcker den här målningen hos dig? NM 4516 – August Strindberg, Staden, 1903 #Nationalmuseum #AugustStrindberg #Staden #TheTown #SvenskKonst

nationalmuseumswe

”Jag älskar det … Jag var där ute ensam på stranden i minst två timmar varje dag.” Så beskrev Georgia O’Keeffe (1887–1986) sina dagar vid Atlantkusten i Maine. O’Keeffe var en av den amerikanska modernismens främsta konstnärer. I mitten av 1920-talet bodde hon i New York, var en etablerad konstnär och gift med den berömde fotografen Alfred Stieglitz. Relationen var stormig och livet intensivt. Under perioder sökte hon sig därför till Maines Atlantkust för att arbeta i ensamhet. I kuststaden York Beach bodde hon i ett pensionat vid Long Sands Beach och utforskade det karga atlantlandskapet. I ett brev till en vän beskrev hon känslan vid havet: ”Det är fruktansvärt kallt. Varje dag har sin egen mjuka färgton – igår var havet intensivt mörkblått, och en våldsam västanvind slet med sig skummet från de höga vågorna som hade rullat in sedan dagen innan … Jag älskar det … Jag var där ute ensam på stranden i minst två timmar varje dag.” Att blicka ut över ett vidsträckt hav väcker känslor. I konsten har havet länge varit en symbol för frihet och längtan, men också för bävan inför krafter vi inte kan kontrollera. I målningen Blå våg, Maine förvandlar Georgia O’Keeffe havets rörelse till mjukt böljande färgfält. Hon förenklar naturens former och fångar en sval, drömlik atmosfär. Havet blir något vi kan se och känna, men kanske inte riktigt sätta ord på. Se målningen i utställningen Till havet! på Nationalmuseum. Bild 1–2: Georgia O’Keeffe, Blå våg, Maine, 1926. Privat samling. Photograph Courtesy of Sotheby’s, Inc. © 2025. Bild 3: Georgia O’Keeffe fotograferad av Alfred Stieglitz, 1922. The Metropolitan Museum of Art. Bild 4: Long Sands Beach, York, Maine, cirka 1900–1910. Detroit Publishing Company Collection, Library of Congress.

nationalmuseumswe

Under det pågående statsbesöket av Singapores president Tharman, på inbjudan av H.M. Konungen, fick Nationalmuseum idag besök av presidentens maka Ms Jane Ittogi och H.M. Drottningen. Under besöket fick gästerna, tillsammans med kulturminister Parisa Liljestrand, ta del av utställningen Wilhelm Kåge & Shōji Hamada. Utställningen berättar om två betydelsefulla keramiker från Sverige och Japan, deras möten och det utbyte av kunskap och erfarenheter som skedde över landsgränserna. Per Hedström, chef för utställningar tog emot och kurator Helena Kåberg visade utställningen. 📸: Linn Ahlgren, Nationalmuseum ENGLISH During the ongoing state visit of Singapore’s President Tharman Shanmugaratnam to Sweden, at the invitation of His Majesty the King, Nationalmuseum was honoured to welcome the President’s wife, Ms Jane Ittogi Shanmugaratnam, and Her Majesty the Queen today. Together with Sweden’s Minister for Culture, Parisa Liljestrand, the distinguished guests visited the exhibition Wilhelm Kåge & Shōji Hamada. The exhibition explores the work of two influential ceramicists from Sweden and Japan, their encounters, and the exchange of knowledge and experience across national borders. The guests were welcomed by Per Hedström, Director of Exhibitions, and guided through the exhibition by curator Helena Kåberg. 📸: Linn Ahlgren, Nationalmuseum

nationalmuseumswe

Kontakter

Fyll i din epostadress för att följa Nationalmuseum på Mynewsdesk

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av Mynewsdesk och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs Mynewsdesks Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Mynewsdesks Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att Mynewsdesks Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Nationalmuseum.

Okej