Statens porträttsamling innehåller närmare 5 300 verk och är världens äldsta nationella porträttgalleri. I samband med att firandet av 200 år släpps för första gången en bok som sammanfattar samlingens historia.
Nationalmuseum har förvärvat pastellporträtt utförda av Maurice Quentin de La Tour, Henry-Pierre Danloux och Joseph Boze, alla verksamma under pastellmåleriets guldålder i 1700-talets Frankrike. Under de senaste åren har Nationalmuseum förvärvat flera exempel på denna viktiga del av det europeiska 1700-talsmåleriet.
Statens porträttsamling innehåller närmare 5 300 verk och är världens äldsta nationella porträttgalleri. I samband med samlingens 200-årsjubileum arrangerar Nationalmuseum ett tvådagars symposium ägnat åt porträttkonst.
Under hösten öppnar Nationalmuseum två utställningar, Christer Strömholm – porträtt i Paris samt Giorgio Vasaris teckningar – en mytomspunnen samling.
I år hålls Tessinföreläsningarna för både 2022 och för 2021. Föreläsare är Melissa Hyde den 15 september och Penny Sparke den 28 september.
Nationalmuseum har förvärvat en keramisk skulptur av konstnären Carl Richard Söderström föreställandes en björn. Skulpturen följer en lång tradition av porträtt av djur inom svensk keramisk konst.
Nationalmuseum har erhållit ett expressivt självporträtt av Isaac Grünewald från 1915 i gåva. Målningen föreställer konstnären i profil och är ett betydande komplement till Statens porträttsamling som förvaltas av Nationalmuseum.
Nu startas en crowdsourcing för att samla in personliga berättelser, föremål och undangömda bilskatter till en utställning om bilkultur på Nationalmuseum. Utställningen är gjord tillsammans med journalisten, filmaren och fotografen Bobo Ericzén som är känd från programmet Biltokig.
Nationalmuseum har mottagit en stor prakturna från Rörstrands porslinsfabrik i Stockholm i gåva. Urnan är tillverkad 1884 och har en preciös dekor utförd av konstnären Anton Vogel.
Modellen på hedersporträttet för 2021 är politikern och tidigare statsministern Carl Bildt. Det är utfört av konstnären Bo Larsson i en illusionistisk stil, som detaljerat berättar om modellens mångsidiga verksamhet.
En ny utgåva av den konstvetenskapliga skriftserien Art Bulletin of Nationalmuseum finns nu tillgänglig. Det är den andra delen av volym 27 som innehåller vetenskapliga artiklar och information om museets förvärv under 2020.
Nationalmuseum har nyligen förvärvat flera betydande franska figurativa bordsur från tidigt 1800-tal. De var ett obligatoriskt inslag i den inredningskultur som uppstod under empiren och prydde spiselkransar och konsolbord.
Tretton nutida keramiker som är verksamma i Norden har undersökt om det finns ett gemensamt uttryck i nordiskt porslin. Resultatet blev utställningen AfterGlow – nytt nordiskt porslin som under året visas på tre olika platser, varav Gustavsbergs Porslinsmuseum är en.
I sommar visar Nationalmuseum Jamtli Ideal och verklighet – nordisk natur om hur naturen skildrats i konst och konsthantverk genom tiderna. I utställningen ingår cirka 130 målningar, teckningar, foton och konsthantverksföremål, alla från Nationalmuseums samlingar.
Nationalmuseum har utsetts till Årets museum av Sveriges Museer och Svenska ICOM. Nationalmuseum får priset bland annat för sitt genomgripande strategiska förändringsarbete samt nytänkande projekt inom konstbaserat lärande och andra pedagogiska program.
Varje sommar visas ett antal utställningar på olika besöksmål runt om i landet som är producerade av Nationalmuseum.
Nationalmuseum har förvärvat en målning av den tyska konstnären Ernst Ferdinand Oehme. Tyrolskt landskap med borgen Naudersberg från 1847 representerar en sida av den tyska romantiken som tidigare lyst med sin frånvaro i museets samling.
Utställningen ”Härligt att vara skulptör!” handlar om svenska kvinnliga konstnärskap mellan åren 1880–1920. Baserad på ett nordiskt samarbetsprojekt mellan olika museer och forskare lyfter utställningen fram några av dessa skulptörer i ljuset igen.
Nationalmuseum har de senaste åren gjort en aktiv satsning på förvärv av verk av kvinnliga skulptörer. Förvärven har varit en del i ett större projekt för att samla kunskap om och sprida ljus över kvinnliga bildhuggare som var verksamma vid förra sekelskiftet.
Utställningen ”Härligt att vara skulptör!” handlar om svenska kvinnliga konstnärskap mellan åren 1880–1920. Baserad på ett nordiskt samarbetsprojekt mellan olika museer och forskare lyfter utställningen fram några av dessa skulptörer i ljuset igen.
