Slow Art - omsorgsfullt gjord konst på Nationalmuseum

Den 10 maj öppnar Nationalmuseum Slow Art, en utställning där teknik, material och mödosamma arbetsprocesser har getts en särskild betydelse. Det handlar om att göra saker väl istället för snabbt, kvalitet istället för kvantitet. I utställningen visas ett 30-tal konsthantverksföremål, alla unika och omsorgsfullt tillverkade.

Det är få som inte blir berörda av ting som är gjorda med stor skicklighet och omsorg. I äldre tid var hantverksskicklighet något eftersträvansvärt. Sedan industrialismens etablering under 1900-talets första hälft har denna förmåga inte tillmätts samma höga värde. Istället har rationella och tidsbesparande processer varit eftersträvansvärda mål för många i det moderna västerländska samhället.

Att några idag ändå väljer att utveckla sin konstnärliga kreativitet genom att fördjupa sig i en eller flera hantverkstekniker kan därför vara svårt för omgivningen att förstå, kanske till och med verka lite skrämmande och provocerande. För vad är det egentligen utövarna uppnår i sitt envetna, långsamma och ofta omständliga arbete, fyllt av upprepade arbetsmoment som inte sällan leder till fysisk smärta? Vad driver Renata Francescon att tumma porslinslera till rosenblad timme efter timme, dag efter dag? Varför fortsätter Tore Svensson år efter år att hamra skålar ur kallt järn, trots att hans kropp inte klarar den hårda påfrestningen mer än ett par timmar om dagen? Vad uppnår Lotta Åström när hon för hand snurrar ståltråd till en tät spiral som hon sedan sågar isär till små, små ringar, vilka hon omständligt fogar samman till smycken, liknande brynjor?

Det finns inga enkla svar på dessa frågor – bara vissheten om att deras mål har med något annat att göra än ekonomisk vinning genom rationell tillverkning. Deras drivkraft är den tillfredsställelse som människan kan uppleva när hon i grunden utmanar sig själv, genom att sätta sin uthållighet och sin tekniska skicklighet på prov. En tillfredsställelse som inte kan köpas för pengar. Kanske kan dessa konstnärer och konsthantverkare liknas vid extrema bergsbestigare – ett slags formvärldens Göran Kropp?

Slow Art handlar om perspektiv på tid och tillverkningsprocesser. Med beteckningen ringar Nationalmuseum in en nutida företeelse inom formvärlden. I ett samhälle som i hög grad drivs av kortsiktig ekonomisk vinning, indikerar företeelser som betecknas med begreppet slow ett medvetet avståndstagande från rådande värderingar och förhållanden. Begreppet återfinns i en rad nutida rörelser, som Slow Food (i motsats till Fast Food), Slow Travel, Slow Craft, Slow Design, Slow Fashion, Slow Media och Slow Consumption. Människans behov av att sakta in och skapa utrymme för reflektion har sammanfattats med det övergripande begreppet Slow Movement. Dess företrädare propagerar för en tillvaro, som inte styrs av en ständig kamp mot klockan, ekonomisk profit och kortsiktig köp-slit-släng-konsumtion.

Liksom övriga Slow-rörelser är Slow Art ett relativt marginellt fenomen. Men det är intressant eftersom det presenterar perspektiv på vår tillvaro. Slow Art handlar om att göra saker väl istället för snabbt, att värdera kvalitet istället för kvantitet. Om att behandla material, det vill säga våra gemensamma naturresurser, med omsorg – och därmed även hänsyn mot kommande generationer. Om att se ett värde i långsamheten.

Utställningen Slow Art presenterar ett 30-tal föremål från de tre senaste decennierna tillverkade i glas, keramik, textil, metall, trä och papper. De flesta verken hör till Nationalmuseums samlingar av konsthantverk och design. Bland konstnärerna finns till exempel Helena Hörstedt, Mafune Gonjo, Eva Hild, Helena Edman, Sebastian Schildt, Helena Sandström, Annika Ekdahl, Pasi Välimaa och Karen Bit Vejle.    

Utställningen pågår från den 10 maj 2012 till 20 januari 2013.

Katalog
Till utställningen hör en katalog, författad av utställningskommissarie Cilla Robach och formgiven av Ida Wessel. Katalogen kommer även att kostnadsfritt finnas tillgänglig på Nationalmuseums hemsida under utställningsperioden.

Ytterligare information
Cilla Robach, utställningskommissarie, cilla.robach@nationalmuseum.se, 08-5195 4388
Hanna Tottmar, pressansvarig, hanna.tottmar@nationalmuseum.se, 08-5195 4390, 0767-23 46 32

Pressbilder
www.nationalmuseum.se/press

Bildtexter
Renata Francescon, Sub Rosa 2004;Mafune Gonjo, Beauty has a thorn 2010;Annika Liljedahl, Törnrosa, 2005.