Skimrande silver öppnar 27 januari

Den 27 januari öppnar Museum i nytt ljus: Skimrande silver på Nationalmuseum, med både äldre och nutida silverföremål. I utställningen går det att se hur skiftande uttryck silver kan ha och ljusets betydelse när det spelar på ytor och former. Utställningen visar även hur silvret har påverkat och påverkats av konst i andra material och tekniker.

Utställningen visar silverföremål från 1550-talet fram till i dag och den näst intill obegränsade variationsrikedom de kan ha. De ställs ut tillsammans med konstföremål i brons, sten, glas och keramik för att visa hur silvret påverkat och påverkats av konst i andra material och tekniker. Med fokus på likheter i formen presenteras föremålen utifrån olika teman som Med antiken som förebild, Med inspiration från naturen och Den svenska enkelheten. Texterna i utställningen tar även upp silver som råvara, var det kommer ifrån och hur silversmedens jobb skiljer sig åt nu och förr. Totalt visas 280 föremål från museets egna samlingar i två salar.

Genom tiderna har silver förknippats med makt. Dyrbara silverföremål bekräftade ägarens rikedom och status och visades upp för beundrande blickar, på dukade bord eller på så kallade skådeskänker. Men de var också ett kapital som lätt kunde smältas ner till mynt eller förvandlas till ett nytt föremål som stämde bättre överens med tidens mode och smak. Under stormaktstiden pryddes svenska slott och herrgårdar med mängder av silverföremål, många av dem var krigsbyten. Men lika betydelsefulla och åtråvärda som de var då, lika avskyvärda var de senare för 1968-rörelsen.

Silverföremål har i alla tider funnits med på det dukade bordet men har varit mer eller mindre framträdande under olika perioder. Därför upptas en av salarna av en installation med ett iscensatt bord där gästerna kommer från olika tidsepoker. I äldre tiders rum var det främst silverföremålen som skimrade och blänkte. Levande ljus gav ett varmt gult sken som reflekterades i det kalla silvret, men också i glas, porslin och blankmanglade damastdukar. För att visa på ljusets betydelse lyses det uppdukade bordet upp av omväxlande varmt och kallt ljus. Bland föremålen från vår egen tid märks Wolfgang Gessls kaffekanna från 2004, Prins Carl Philips silverbestick PCB för Mema/GAB från 2009, Erika Lagerbielkes bröllopsservis till kronprinsessparet för Orrefors och Fronts teservis för Höganäs, de båda sistnämnda från 2010.

I utställningen blandas äldre och nutida föremål. Under rubriken Med inspiration från naturen möts Carl Fabergés blomma Smörboll från 1900-talets början och Petronella Erikssons ljusstake Tummelisasnurra från 2010. Både den svenska smyckekonstnären Agnieszka Knap och den danske designern Georg Jensen har inspirerats av naturen i sina emaljerade halssmycken, den förras från 1999 och den senares från 1914. Under 1900-talet har många formhistoriker pekat på en specifik enkelhet inom den svenska silvertraditionen. Denna synliggörs i utställningen bland annat genom 1600-talets karolinerbägare, Pehr Zethelius släta silverbägare från 1795, Wiwen Nilssons geometriska teburk från 1930 och Birger Haglunds strama silver från 1980-talet.

Skimrande silver är en del i projektet Museum i nytt ljus som undersöker hur Nationalmuseums samlingar kan visas i en renoverad byggnad. Bland annat eftersträvas att öka samspelet mellan byggnaden och föremålen.

Under våren släpps också den andra delen av Nationalmuseums silverkatalog som denna gång handlar om europeiskt silver från 1500 till 1850 i museets samlingar. Den första delen om svenskt silver från samma period kom 2009 och har blivit en av museets bäst säljande publikationer.

Museum i nytt ljus: Skimrande silver öppnar den 27 januari 2011 och pågår fram till mars 2012.

Ytterligare information
Cilla Robach, projektledare: crh@nationalmuseum.se, 08-5195 4388
Hanna Tottmar, informatör: htr@nationalmuseum.se, 08-5195 4390

Pressvisning
Det finns möjlighet att se utställningen i förväg tisdagen 25 och onsdagen 26 januari. Boka tid genom Hanna Tottmar, htr@nationalmuseum.se, 08-5195 4390.

Pressbilder
www.nationalmuseum.se/press

Bildtexter
Ferdinand Boberg, Bägare, 1910 © Ferdinand Boberg
Kristian Nilsson, Flacon, 1979 © Kristian Nilsson
Carl Fabergé, Smörboll, 1908-1917 © Nationalmuseum