​Nyförvärv: Väggur av Jacob Kock

Nationalmuseums samling har berikats med ett troligen unikt gustavianskt väggur från 1777 som är signerat av hovurmakare Jacob Kock. Det är emellertid inte urverket eller det förgyllda träfodralet som drar till sig det största intresset utan urtavlan som ovanligt nog är gjord i vitglaserad fajans. Än mer intressant är att baksidan av urtavlan är signerad av fajansmålaren Petter Oldberg.

Urtavlans synliga sida har som brukligt urmakaren signerat – ”Jacob Kock Stockholm.” Jacob Kock (1737-1805) erhöll rättigheter som urmakare 1762 och var verksam fram till 1803 då han sa upp sitt burskap. Kock var en av den gustavianska epokens skickligaste urmakare och utnämndes till hovurmakare hos Gustaf III. Han hade en omfattande produktion av hög kvalitet, mestadels fickur. När verksamheten var som störst fanns 6-8 gesäller, 3-4 lärlingar och ”en jungfru som förgyller” i verkstaden.

Att urmakaren signerade uret berodde dels på att urverket ställde höga krav på sin tillverkare, dels på att det oftast var urmakaren som initierade tillkomsten. Flera andra yrkesgrupper var också inblandade i produktionen, exempelvis tillverkade en ornamenthuggare fodralet och en förgyllare avgjorde vanligtvis det slutliga utseendet. Samt i vanliga fall även en person som utförde en urtavla av emaljmålad metall. Dessa yrkesmän är dock vanligtvis okända.

De väggur som tillverkades under den gustavianska epoken var, liksom det förvärvade uret, till sin utformning starkt influerade av formspråket i Paris. Som inspiration användes förlagor exempelvis av mönstertecknaren Jean Charles Delafosse (1734-1789). Typiskt var den krönande urnan och festongerna under urtavlan. De senare har på detta ur vid något tillfälle försvunnit. Idealet var urhus av brännförgylld brons, men förgyllt trä var mer vanligt i Stockholm.

Det förvärvade uret skiljer sig från andra eftersom det på baksidan av urtavlan finns en handmålad signatur - ”Giord af Petter Oldberg vid Marieberg d. 12 Nov. 1777.” Fajansmålaren Petter Oldberg (1745-1807?) var anställd vid Mariebergsfabriken åren 1768-1779 med titeln emaljmålargesäll. Han gifter sig 1771 med Anna Elisabet Åhlström och de får sonen Olof 1779. Efter 1779 är han försvunnen men dyker åter upp i Viborg där dottern Anna Erica föds 1781. I kyrkboken står fadern vid dopet angiven som ”emalie målarn” Petter Oldberg. Mer om hans verksamhet i Viborg känner man inte till.

När uret monterades isär gjordes ytterligare ett fynd. Mellan urverket och urtavlan finns ett papper med urtavlan uppritad. Det är troligtvis förlagan gjord av Jacob Kock och som sedan användes av emaljmålargesällen Petter Oldberg.

Nationalmuseums inköp av vägguret har möjliggjorts genom medel från Anna och Ferdinand Bobergs stiftelse som bildades 1946 med testamentariskt givna medel från makarna Boberg. Nationalmuseum har inga egna medel att förvärva konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.

Presskontakt
Micael Ernstell, intendent konsthantverk och design, micael.ernstell@nationalmuseum.se 08-5195 4392
Hanna Tottmar, pressansvarig, hanna.tottmar@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32

Bildtext
Jacob Kock och Petter Oldberg, Väggur, 1777. Foto: Anna Danielsson.