Gå direkt till innehåll
Nationalmuseum öppnar vårens stora utställning Prerafaeliterna 26 februari

Pressmeddelande -

Nationalmuseum öppnar vårens stora utställning Prerafaeliterna 26 februari

För första gången i Norden visas prerafaeliternas hemlighetsfulla bildvärld

Vi känner alla igen bildspråket. Det finns i vårt kollektiva medvetande utan att vi för den skull känner till namnen på konstnärerna. Prerafaeliterna var en engelsk konstnärsgrupp som bildades i mitten av 1800-talet. De förenades genom sitt intresse för den konst som skapats före den italienska 1500-talsmålaren Rafael och där av namnet pre-rafael. Deras inspirationskälla var medeltidens och ungrenässansens konst med sin klara färgskala och tydliga konturer. Personerna i deras bilder, ofta kvinnor, uttrycker djupa känslolägen som längtan, passion eller sorg.

Genom generösa lån från ledande museer i främst Storbritannien kan Nationalmuseum visa denna bildvärld för en ny publik. Det blir första gången ett museum ägnar prerafaeliternas konst en stor utställning i Norden. Trots sina 150 år är prerafaeliternas tematik och uttryck högst levande och har förmåga att beröra människor av idag. Kombinationen av utstuderad skönhet, existentiella teman och ett djupt allvar utövar fortfarande stor attraktionskraft.

Utställningskommissarie Mikael Ahlund understryker:

-Prerafaeliternas bildvärld är högst levande än idag och man ser ständigt bildreferenser inom film, mode och reklam. I utställningen visar vi ett par fotografier av den brittiske samtidskonstnären Tom Hunter som gör moderna variationer på prerafaeliternas bilder med motiv hämtade från dagens London. Ett exempel är en parafras på Millais kända bild av den drunknande Ofelia.

Utställningen innehåller ca tvåhundra suggestiva verk: målningar, samtida och nutida fotografier, textilier, glasmålningar med mera från vad man kan kalla en guldålder i engelsk konst.

Nationalmuseum producerar en katalog om prerafaeliterna i svensk och engelsk utgåva. I denna skriver internationella forskare om olika aspekter på de prerafaelitiska konstnärskapen.

Utställningen Prerafaeliterna pågår 26 februari-24 maj 2009.

Utställningskommissarie:
Mikael Ahlund, mad@nationalmuseum.se, 08-5195 4454.
Pressbilder och pressmaterial:
www.nationalmuseum.se/press eller rubriken Press och media.

Ytterligare information:
Lena Munther, informationschef, lmr@nationalmuseum.se,
08-5195 4390/4452.

Följ med in i prerafaeliternas suggestiva värld:
www.nationalmuseum.se/prbfilm


Bakgrund
Genom århundraden
hade den italienska konstnären Rafael betraktats som en utgångspunkt för den västerländska konsten och format idealen vid konstakademierna ända in på 1800-talet. Prerafaeliterna ifrågasatte akademien och gick i opposition mot den rådande normen. Prerafaeliterna sökte istället någonting mer ursprungligt i den konst som föregick Rafael.

Gruppen bestod av unga radikala konstnärer i London: Dante Gabriel Rossetti, John Everett Millais och William Holman Hunt med flera. De hämtade motiv från medeltida riddarberättelser, engelsk historia, antik mytologi och skildringar av det samtida England. I bilderna förenas djupt allvar och skönhet.  År 1848 samlades gruppen i "det prerafaelitiska brödraskapet" för att upplösas bara två år senare. Rossetti tillsammans med konstnärer som Edward Burne-Jones och William Morris förde arvet vidare. Konstnären Frank Cadogan Cowper, som har kallats "den siste prerafaeliten", dog så sent som 1958.

Fotografiet som uppfanns och utvecklades kring 1850 var en stor inspirationskälla för prerafaeliterna. I utställningen visas drygt 30 foton från denna tid.  Gruppen inspirerades av händelser i samtidens England. Flera av konstnärerna var djupt engagerade i de sociala problem som präglade det viktorianska samhället.

Konstnärsgruppens bildvärld präglades av motsatser. Politiska uppfattningar kombinerades med djup religiositet. Samtidigt som prerafaeliterna blickade bakåt i historien, så var de också högst moderna för sin tid. Deras revolt mot den etablerade viktorianska konstscenen har jämförts med de radikala rörelserna inom 1900-talets modernism - man ville ge konsten ett högre och allvarligare syfte. Man eftersträvade därför ett tvärt och radikalt brott med alla rådande konventioner.

Bildtext: William Holman Hunt, Porträtt av Dante Gabriel Rossetti, 1882-83. Birmingham Museums and Art Gallery.

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt 08-5195 4400

Relaterat innehåll