Nationalmuseum förvärvar skulpturen ”Kampen för tillvaron” av Agnes de Frumerie

Nationalmuseum har förvärvat ett verk utfört av den svenska skulptören Agnes de Frumerie (1869-1937) i samarbete med den franske keramikern Edmond Lachenal (1855-1948). Skulpturen, en nära meterhög relief i glaserat stengods föreställer en grupp människor i en bågformad öppning. Titeln på verket är enligt äldre källor La Source d’Or, och har på svenska kallats Kampen för tillvaron, vilket tycks syfta på en till synes meningslös kamp för tillvaron och jakt på rikedom, där endast den starkaste överlever.

De avbildade människorna i skulpturens förgrund verkar uppgivna, håller om och stöttar varandra. I bakgrunden syns ett gytter av människor, som tycks sträcka sig mot ett regn som faller ned från himlen. Skulpturen är på nederkanten signerad ”Agnes de Frumerie 1900” och på baksidan ”E. LACHENAL Céramiste à Châtillon Seine 1900”.

Agnes Kjellberg föddes i Skövde 1869. Endast 14 år gammal flyttade hon till Stockholm för att studera vid Tekniska skolan för att bli bildlärare. 1886 blev hon antagen vid Konstakademien. Efter flera medaljer och en längre vistelse i Berlin vann hon som en av de första kvinnorna 1892 det stora resestipendiet och installerade sig i Paris med sin mor. Snart gifte hon sig med artillerikaptenen, massören, och sedermera medicine doktorn Gustaf Frumerie, och de skulle bli kvar i Paris i 30 år. Under 1890-talet umgicks paret de Frumerie med det svenska konstavantgardet i Paris: Strindberg, paret Ericson-Molard, Christian Eriksson, för att nämna några. I den konstnärliga världen befann sig Agnes de Frumerie mitt på Paris konstscen.

Under stipendieåren redogjorde hon för allt i brev till Konstakademien i Stockholm. Från 1893 ställde Frumerie ut på Salon des Artistes Français och från 1895 också på den nya salongen Salon National des Beaux Arts vid Champs de mars. Dessutom samarbetade hon 1897-1908 med den franske keramikern Edmond Lachenal, och ställde flera gånger ut på dennes utställningar på Galerie Georges Petit. Agnes de Frumerie var också synnerligen engagerad i föreningen för kvinnliga konstnärer Union des Femmes Peintres et Sculpteurs, som bildats 1881, och ställde från 1895 regelbundet ut där.

Rodins inflytande

Länge antogs det att Agnes de Frumerie studerade under Auguste Rodin (1840-1917). Så var inte fallet, utan de Frumerie fick rådet av Rodin att arbeta självständigt. Men hon var en av de svenska skulptörer som påverkades tydligast av den franske mästaren. Hon insåg tidigt hur nyskapande Rodin var och kallade honom ”nutidens Michel- Angelo”. I sina statyetter låg de Frumerie nära Camille Claudel (1864-1943) som till och med anklagade de Frumerie för plagiat.

Påverkan från Rodin syns också tydligt i denna relief. Precis som i Rodins Helvetesporten består den generella kompositionen av ett virrvarr av mänskliga kroppar i hög- och lågrelief. Tyngpunkten ligger på att skapa en stämning och förmedla en känsla, vilket minspelen, gesterna och blickarna bidrar till. Ambitionen hos skulptörer att skapa monumentala verk kring stora, universella ämnen låg i tiden.

Tidstypiskt var också experimenterandet med olika tekniker inom konsthantverket. Edmond Lachenal utvecklade tekniken med glaserat stengods i olika färger, ”email mat velouté”, på 1890-talet och samarbetade med olika skulptörer, varav Agnes de Frumerie var en av de viktigaste. Detta verk av Frumerie och Lachenal ställdes ut på Exposition de l’Union des femmes peintres et sculpteurs och i Galerie Georges Petit år 1900. Modellen till skulpturen finns på Västergötlands museum i Skara.

Om förvärvet

Förvärven har möjliggjorts genom ett generöst bidrag från Hedda och N.D. Qvists minnesfond. Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.

Inventarienummer: NMSk 2362

Mer information

Linda Hinners, indendent, linda.hinners@nationalmuseum.se, 08-519 544 04

Mattias Robertson, pressansvarig, mattias.robertson@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32