Nationalmuseum förvärvar målning utförd i Rembrandts ateljé

Nationalmuseum har förvärvat målningen Sovande ung man sittande framför en uppslagen bok, sannolikt målad vid 1600-talets mitt i Rembrandts ateljé. Motivet med ynglingar som drömmer sig bort eller har somnat intill en hög med böcker sågs under holländsk guldålder som en allegori över Lättjan, en av de sju dödssynderna. Museets nyförvärv har en väl dokumenterad historia, som kan ledas tillbaka till kejsarinnan Maria Teresias konstsamling i Wien. Förvärvet har möjliggjorts genom en generös donation av Wirosfonden.

Otaliga konstnärer strömmade till Amsterdam för att gå i lära hos Rembrandt, däribland några av de mest begåvade i sin generation. I ateljén lärde de sig att framgångsrikt efterlikna mästarens stil, vilket förklarar mängden högkvalitativa verk som förblivit anonyma. Exempelvis karaktärsstudier föreställande unga män, där eleverna använde varandra som modeller. Ett av dessa verk i Rembrandts stil är målningen Sovande ung man sittande framför en uppslagen bok. Sedan 1700-talets senare hälft, då målningen tillhörde den kejserliga konstsamlingen i Wien, har den knutits till Rembrandts krets. Motiv och utförande tyder på att den målades i mästarens ateljé omkring 1650–1655.

– Det är oerhört glädjande att vi har kunnat komplettera vår unika, internationellt kända samling verk av Rembrandt med ett högklassigt exempel på holländskt genremåleri av en konstnär i mästarens närmaste krets, säger Magnus Olausson, seniorforskare och tidigare chef för samlingarna på Nationalmuseum.

– Det är målningens egen starka karaktär och uttryckskraft som avgjorde beslutet att förvärva den. Genom fortsatta undersökningar och tekniska analyser hoppas vi kunna identifiera konstnären, fortsätter han.

Målningen framställer en till synes vardaglig scen. Men den sovande ynglingen, som stödjer huvudet i ena handen och gömmer den andra i mantelns veck, överensstämmer med såväl melankolins som lättjans ikonografi såsom de framställts i konsten sedan medeltiden. Ett livligt intellekt ansågs kunna leda till utmattning, nedstämdhet och i slutänden lättja. Den sovande studenten tycks ha givit efter för lättjan av denna orsak. Hans försummande av plikten symboliseras av boken som ligger oläst framför honom. Målningen fungerade som en uppmaning att rätt bruka vårt korta jordeliv. Rembrandt hade utforskat motivet med en sovande modell i slutet av 1620-talet och mitten av 1630-talet, medan den lata studenten förekommer i mästarens krets under 1640- och 1650-talen. Dessa moraliserande genrebilder var populära i de protestantiska Nederländerna.

Kompositionen är iögonfallande djärv och dynamisk. Den unge mannen, som är avbildad rakt framifrån och i halvfigur, sitter framåtlutad och fyller hela bildrummet. Färgskalan går i varmt bruna toner. En ensam ljuskälla lyser upp mannens vänstra sida, medan skuggor avtecknar sig i hans ansikte och i mantelns veck. Den breda penselföringen, särskilt i ansikte och hår, tyder på en skicklig konstnär, som inspirerats av det djärva måleriska uttryck Rembrandt utvecklade i början av 1650-talet. Iögonfallande är de pastosa penseldragen i gult och rödockra i mannens okammade hår, de känsligt återgivna ljusreflexerna i ansiktet, samt förhöjningarna i de fylliga läpparna och den övervuxna mustaschen.

Från 18 mars i år kommer målningen att visas i en av de små gallerierna vid sidan om den stora 1600-talssalen.

Nationalmuseums offentliga samlingar med måleri, skulptur, teckning, grafik, konsthantverk och design berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Verket är inköpt till samlingarna tack vare generös finansiering av Wirosfonden.

Inventarienummer NM 7693.

Olja på duk, 63 x 63 cm

För mer information

Martin Olin, chef för samlingarna, martin.olin@nationalmuseum.se,
08 519 543 10

Lena Munther, kommunikationschef, press@nationalmuseum.se,
08 519 544 00