Hur ser konsten på Nationalmuseum ut i ett queerperspektiv? Visningar ges under Pridefestivalen

Följ med på en visning av Nationalmuseums samlingar ur queerperspektiv i samband med Stockholm Pridefestival. När normerna ifrågasätts framträder den grekiska antikens sensuella män i annat ljus. Kan kvinnlig homoerotik skapad för en manlig blick även vara ämnad för en kvinnas begär? Nationalmuseum erbjuder dagliga visningar med fri entré 1-4 augusti kl 14. Heterosexualitet har varit normen även i konsthistorien men många homosexuella konstnärer som dolts i konsthistorien kan nu ses med nya ögon. Queervisningen berättar bland annat om den svenske konstnären Eugene Jansson utifrån hans självporträtt där han poserar i vit linnekostym bland nakna unga män i flottans badhus. Queerperspektiv kan hjälpa oss att se bortom det självklara och uppenbara. I franska konstnären Bouchers målning från 1700-talet ses två kvinnor tätt omslingrade skrämda av en svan. För vem är bilden målad? Vem ska titta och njuta? Som många andra bilder i vår kultur är kvinnorna målade för en manlig heterosexuell blick, för att tillfredsställa ett manligt heterosexuellt begär. Antydningar om homosexuella begär mellan kvinnorna i målningen skapar dock en annan parallell historia, som påminner oss om att bilder kan tillfredsställa många olika begär, beroende på hur man tittar. Vad händer när normen ställs på ända? Hur skapas vår könsidentitet? Utifrån porträtt av drottning Christina diskuteras Judith Buhtlers performativitetsteori och idén att vi klär och agerar vårt kön snarare än att vi är och lever ett beständigt biologiskt kön. Vem var drottningen och vad säger porträtten om hennes könsidentitet? Vilken roll kan bilder spela för att iscensätta identitet - för den som samlar konst och bilder, och för den som betraktar - och njuter? För ytterligare information om visningen: Kontakta Patrik Steorn, fil. mag och doktorand i konstvetenskap vid Stockholms universitet, telefon 0709-79 79 54, e-post: patrik.steorn@arthistory.su.se För pressbilder: Kontakta informatör Isabelle Siöström, 08-5195 4391, ism@nationalmuseum.se Mer om Stockholm Pride: www.stockholmpride.org Några definitioner: Vad är queerteori? Queer theory (eng., av queer 'konstig', 'excentrisk', 'pervers'), queerteori, samlingsbenämning på olika teoretiska perspektiv som utvecklats för att analysera sexualitet. Queer theory förknippas med två betydande bidrag till humanistisk och samhällsvetenskaplig teoribildning. Det första är ett ifrågasättande av sexuell identitet (och i en förlängning identitet över huvud taget) som en personlig egenskap och som grund till politiska rörelser. Det andra bidraget är ett konstaterande att fenomenen "heterosexualitet", "homosexualitet", "kvinna" och "man" inte är storheter i sig och därför "naturliga". I stället betraktas de som relationer mellan olika slags socialt konstruerade sanningar, begär och maktförhållanden. Inom queer theory betecknar dock inte "queer" en identitet utan en position i förhållande till det normativa - en position som är tillgänglig för vem som helst som är marginaliserad genom sexuella handlingar eller genusidentifikation och som kan vara en grund utifrån vilken man kan bedriva insiktsfull kritik av samhälle och kultur. Queer theory används inom alla discipliner som behandlar konstruktion av samhälle och värderingar, i dag inom exempelvis filosofi, litteratur- och filmvetenskap, sociologi, antropologi och historia. (Källa Nationalencyklopedin) Vad är heteronormativitet? Heteronormativitet innebär att heterosexuell kärlek ses som självklar och önskvärd. Alla behandlas därför som heterosexuella till motsatsen är bevisad. Normens styrka kan leda till att andra sexuella läggningar och även andra könsidentiteter undanträngs som möjlig samlevnadsform. Språkligt tar sig normen uttryck till exempel i meningen "din mamma och din pappa", som utgår från att barn har föräldrar av båda kön.