Framstående samlingar möts i utställning om konstnärsrollen

Nationalmuseum, Moderna Museet och Konstakademien visar styrkan i sina samlingar genom att låta olika epoker mötas i utställningen Konstnären. Den handlar om olika konstnärsroller och de normer, ideal och myter som uppstått kring den. Totalt visas runt 100 verk av flera av konsthistoriens mest kända namn, från Rubens och Rembrandt över Renoir och Picasso till Cindy Sherman.

Utställningen Konstnären vill diskutera vad det innebär att vara konstnär, både idag och i ett historiskt perspektiv. Den handlar om roller, ideal och myter och visar hur konstnärer förhållit sig till sin samtids värderingar, publik och marknader. Om maktrelationer som är organiserade kring föreställningar om kön, etnicitet, sexualitet och klass. Idealen och normerna förändras genom historien, men många av rollerna och problemformuleringarna lever kvar eller återkommer i nya skepnader.

Konstnärsrollen är allt annat än enhetlig. Steget är långt från hovmålaren som arbetar på uppdrag av en beställare, till bohemen som vill leva obunden av det etablerade samhällets värderingar. Utställningen diskuterar ett antal konstnärsroller, men pekar också på myterna som omger dem. Den visar också på hur många och inflytelserika de kvinnliga konstnärerna varit, och hur de på 1870- och 1880-talen fick den manliga konstnärsnormen i gungning.

Under senare tid har många konstnärer gått in i rollen som entreprenör, bland annat påminner Jeff Koons och Ernst Billgren om en slags företagare på en kommersiell marknad. Men redan Rosa Bonheur och Anders Zorn var ytterst skickliga i att bygga personliga varumärken som hjälpte dem till stora framgångar på en internationell marknad i slutet av 1800-talet. Även i 1600-talets Holland hade konstnärsentreprenören en viktig roll, för Rembrandt och andra holländska målare fanns kunderna inom den nya borgarklassen.

I utställningen visas också hur konstnärer förhåller sig till resandet och mötet med andra kulturer. Historiska exempel är Egron Lundgren, Paul Gauguin och Ivan Aguéli. Ibland har konstnärernas bilder av för dem främmande kulturer varit fulla av schabloner och stereotyper. Men det finns också gott om exempel på konstnärer som arbetat med att synliggöra maktstrukturer och normer, t ex Vibeke Tandberg och Meriç Algün Ringborg.

Många konstnärer har genom historien sett sig som visionärer eller profeter. Feministiska konstnärer, som Siri Derkert och Gittan Jönsson, har arbetat både med kritik av samtidens samhälle och med politiska framtidsvisioner. Andra konstnärer har varit sysselsatta med visioner av mer andlig art. Det kan handla om att, som hos de tidiga 1900-talsmodernisterna Hilma af Klint och Vassilij Kandinskij, skapa bilder som sätter betraktaren i kontakt med inre världar och andliga dimensioner.

Utställningen är ett samarbete mellan Konstakademien, Moderna Museet och Nationalmuseum och baseras på konst från de tre institutionernas samlingar. Totalt visas runt 100 verk av flera av konsthistoriens mest kända namn, från Rubens och Rembrandt över Renoir och Picasso till Cindy Sherman. Utställningen har dessutom kompletterats med ett par inlånade nyckelverk från andra samlingar. Utställningsgruppen består av Margareta Gynning, Per Hedström och Carl Johan Olsson från Nationalmuseum, John Peter Nilsson och Andreas Nilsson från Moderna Museet Malmö samt Eva-Lena Bengtsson från Konstakademien. Till utställningen ges en bildrik katalog ut med texter skrivna av utställningsgruppen.

Utställningen Konstnären visas i Nationalmuseums tillfälliga lokaler på Konstakademien från den 11 februari till den 4 september 2016. Den visas sedan på Moderna Museet Malmö från den 24 september 2016 till den 19 februari 2017.

Presskontakt
Hanna Tottmar, pressansvarig, hanna.tottmar@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32

Bildtext
Rembrandt, Självporträtt, 1630; Helene Schjerfbeck, Självporträtt med palett, 1937. Foto: Nationalmuseum respektive Albin Dahlström/Moderna Museet.