Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Drömmuseet – hur skall en tillbyggnad till Nationalmuseum utformas?

Avgångselever vid arkitekturskolan på KTH, Stockholm redovisar 23 oktober 2003 – 11 januari 2004, i Nationalmuseums foajé Ett genomgående tema i Nationalmuseums historia är utrymmesbristen. Ett av museets stora problem har varit att det inte finns några särskilda lokaler för tillfälliga utställningar. Vid varje utställning måste salarna tömmas och konstverken från den fasta samlingen ställas i magasin. Samtidigt behöver omfattande åtgärder göras för att kunna kontrollera klimat och ljus i utställningssalarna. Under vårterminen 2003 har avgångseleverna vid arkitekturskolan på KTH, Stockholm haft studieuppgiften InterNationalmuseum – hur skall en tillbyggnad till Nationalmuseum utformas? Eftersom problemställningen är ständigt aktuell har Nationalmuseum inbjudit elever vid KTH möjlighet att redovisa resultatet av sina studier i utställningen Drömmuseet, i museets foajé. Åtta förslag i skissmaterial och modeller har utarbetats av eleverna Henriette Advocaat, Åsa Dahlgren, Christel Elvsgård, Jakob Forsberg, Christoffer Grate, Ebba Hallin, Catharina Högstedt och Alfred Årfelt. Nationalmuseum är byggd som en fristående byggnad som skall ses från alla håll. När museet stod färdigt 1866 var det Stockholms mest påkostade byggnad efter Stockholms slott. Stadsrummet bakom Nationalmuseum skulle kunna bli ett av staden mest representativa miljöer. Uppgiften att gestalta området är både spännande och ansvarsfylld. Hur tillvaratar man denna traditionstyngda miljö och fyller den med ett modernt innehåll? Lösningarna som eleverna vid KTH ser, ger en provkarta på vilka möjligheter som finns. Det kan vara en tillbyggnad direkt dockad till Nationalmuseibyggnaden eller en serie byggnader runt en gård som anslutits med anslutning till huvudbyggnaden. Alternativen kan vara en fristående byggnad i Museiparken men också en nergrävd byggnad under parken ner mot Nybroviken. Genom att visa denna utställning hoppas Nationalmuseum att väcka debatt om såväl framtidens Nationalmuseum som om hur miljön på Blasieholmens udde skall utformas. Utställningsansvarig: Jan af Burén Projektansvarig på KTH: Professor Elisabeth Hatz Historik Museets föregångare Kongl. Museum fick sina lokaler i en av Stockholms slotts flyglar. Strax visade sig lokalerna för små. 1845 beslöts därför att bygga ett Nationalmuseum som skulle inrymma statens konstsamlingar, statens antikvitetssamlingar, livrustkammaren och Kungl. biblioteket. Nästan från början insåg man att det skulle bli trångt. När huset stor klart 1863 fick Kungliga biblioteket vara kvar i sina lokaler i slottet tills den nya biblioteksbyggnaden några decennier senare stod färdig i Humlegården. När Nationalmuseum öppnade för allmänheten 1866 var det just – ett nationalmuseum. Byggnadens ursprungliga ändamål finns inhugget på takgesimsen: ANTIQITATIS LITTERARUM ARTIUM MONUMENTIS – monument över antikviteter, litteratur och konst. På bottenvåningen fanns Riksantikvarieämbetet och de historiska samlingar som så småningom skulle utgöra grunden för Statens historiska museum. Mellanvåningen innehöll Livrustkammaren, tecknings- och gravyrsamlingen, antik och modern skulptur och konsthantverk och på övre våningen målerisamlingen. Livrustkammaren flyttade tillbaka till slottet redan 1884. Bottenvåningen blev ledig först 1949, när Riksarkivet och Historiska Museet fick egna lokaler. 1958 flyttade de moderna samlingarna till Moderna Museet och 1959 de östasiatiska samlingarna till Östasiatiska museet, båda på Skeppsholmen. Den första ombyggnaden ägde rum redan 1870 då de östra kabinettsradernas öppna arkader sattes igen. Efter sekelskiftet 1900 började planer på att bygga ut museet ta form. Från detta finns en modell med tre flyglar mot Nybroviken. Resultatet blev att nya trapphus byggdes i hörnen mot Nybroviken och utställningssalarna på övervåningen förstorades och fick bättre överljus. 1960 byggdes den södra ljusgården in och museet fick ändamålsenliga magasin och en välbehövlig utställningslokal på övervåningen. 1966 fick Nationalmuseum en tillbyggnad i Annexet, med utrymme för ateljéer och verkstäder.

Ämnen

Kontakter

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt 08-5195 4400