Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Drömmen om Italien. Nordiska resenärer i Södern 1750–1870

14 oktober 2004 – 16 januari 2005 Sol, matkultur och design De flesta av oss nordbor har någon gång känt en längtan till sydligare bredgrader och då gärna till Italien. Idag handlar vår dröm kanske mer om sol och värme, mat, mode och design än om det som historiskt sett lockat europeiska resenärer till Italien – de sköna konsternas land med antiken som ideal både i konst och i vetenskap. Beundran för Italien Utställningen Drömmen om Italien illustrerar hur denna beundran under århundraden varit en viktig beståndsdel i europeiskt konst- och kulturliv och haft en avgörande betydelse för att forma den europeiska identiteten. Historiskt sett är inte Drömmen om Italien ett enhetligt begrepp. Det är sammansatt av en rad sinsemellan olika föreställningar om landet, kulturen och folket ur ett nordeuropeiskt perspektiv. Antika monument, Pompeji och folkliv lockar Med rötter i renässansen ligger en alleuropeisk föreställning om antiken som ett evigt giltigt ideal inom både konstens och vetenskapernas värld. Föreställningen har även präglat undervisningen vid de europeiska konstakademierna från 1600-talet och framåt. Genom utgrävningarna av Pompeji och Herculaneum från 1710 förstärktes intresset för antiken ytterligare. Utställningen koncentreras kring tiden 1750–1870 då tusentals konstnärer, författare och förmögna adelsmän gjorde sin bildningsresa genom Europa till Italien och Rom. Till en början var det främst de antika monumenten som lockade men under 1800-talet fängslade även folklivet och landskapet. Gustav III inspireras av de klassiska monumenten Gustav III och hans syskon Sofia Albertina och Fredrik Adolf var bara några i raden av furstliga resenärer som även de utsatte sig för Italienresans vedermödor. De reste för att studera och inspireras av de klassiska monumenten. Vid sidan av de aristokratiska resenärerna var de många konstnärerna och arkitekterna en betydelsefull grupp. Med stipendier från de europeiska konstakademierna skickades de iväg för att föra de antika idealen med sig tillbaka till sina respektive hemländer. Konfrontationen mellan dröm och verklighet Innan avresan hade konstnärerna och arkitekterna förberett sig grundligt genom studier av reseskildringar, gravyrer och målningar. Med detta som bakgrund bar de med sig drömmen om Italien som den stora konstens hemland, befolkat av bildsköna arvtagare till antikens romare. Vid mötet med ett Rom där de sociala förhållandena delvis var mycket svåra blev konfrontationen mellan dröm och verklighet därför ofta omskakande. Från fattigfolk till pittoreska, ständigt festande och dansande gestalter Utställningens övergripande tema behandlar detta spel mellan dröm och verklighet. Konstnärerna valde oftast att hålla drömmen vid liv och förvandlade verklighetens fattigfolk till pittoreska, ständigt festande och dansande gestalter i sina skildringar. Odlandet av ”drömmen” underlättades av att konstnärerna i Rom ofta levde relativt isolerat i nationella konstnärskolonier med egna mötesplatser, seder och ritualer. T ex samlades nordiska konstnärer främst kring centralgestalter som den danske skulptören Bertel Thorvaldsen och hans svenske kollega Johan Niklas Byström, som ägde Villa Malta ovanför Spanska trappan. Landskapsmåleri i det fria Tydligast tog drömmen om Italien kanske gestalt inom landskapsmåleriet. 1600-talstraditionen med Claude Lorrains storslaget rofyllda landskap kom att bli särskilt normgivande. Här skildrades det italienska landskapet inte endast som natur utan som en helig mark fylld av ruiner och andra referenser till den romerska antiken. Parallellt utvecklades ett nytt naturstudium, där konstnärer började måla mindre oljestudier i det fria direkt inför motivet. Syftet var att skapa en sannare grund för de idealiserade ateljékompositioner som fram till 1800-talets mitt ännu betraktades som konstens mål. Stort antal föremål från europeiska samlingar visas Utställningen belyser de klassiska idealens betydelse för den nordeuropeiska konstutvecklingen i en rik exposé i fyra utställningssalar. Se målningar, teckningar, gravyrer, böcker, skulpturer, korkmodeller, möbler och souvenirer. Utöver Nationalmuseums egna samlingar har ett stort antal föremål lånats in från europeiska samlingar som illustrerar denna beundran för Italien. Utställningskommissarier: Mikael Ahlund och Torsten Gunnarsson

Ämnen

Kontakter

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt 08-5195 4400