​Nyförvärv: Akvareller av Ivar Arosenius

Nationalmuseum har förvärvat två akvareller som speglar olika sidor av den folkkäre Ivar Arosenius konstnärskap. Hos honom förenas samhällssatir med en romantisk längtan, allt i sagans form. Onda makter är en skämtsam personifikation av ondskan och föreställer en drakhynda med sina ungar. Det andra verket är ett utkast till sagosviten som fått namnet Kalifens guldfågel. Genom åren har museet kontinuerligt förvärvat viktiga verk av konstnären till samlingarna.

Nyårsdagen 1909 dog Ivar Arosenius blott trettio år gammal till följd av blödarsjuka. Under sitt korta liv hade han fört en utsvävande tillvaro som bohem, men de sista åren stadgat och gift sig och blivit pappa till en avgudad dotter, kallad Lillan. Efter sig lämnade han en rik produktion av bilder som till stor del präglas av hans levnadsomständigheter och en speciell drömsk sagostämning. I allmänhet rör det sig om akvareller i det mindre formatet där det bisarra och burleska blandas med djupt allvar och stilla svårmod. På repertoaren står såväl de stora livsgåtorna rörande livet och döden, som frågor om godhet och ondska. En del av hans verk tangerar även ämnen som anspelar på de sju dödssynderna, som vällust och frosseri. I Bellmans och Sankte Fredmans anda gör han sig i dessa ofta till uttolkare av en tämligen trivial njutningspredikan, som menar att om man blott har glaset i sin hand och en flicka på sitt knä kan man med milt överseende betrakta tidens gång.

Medan Arosenius särartade begåvning tidigt uppmärksammades av konstmuseet i Göteborg, hans hemort, ägde Nationalmuseum länge endast ett fåtal verk av honom. Först i samband med en stor separatutställning 1978 kunde museet göra ett större kompletterande förvärv från konstnärens ättlingar. Dessa har genom åren kunnat drygas ut genom kontinuerliga inköp. För att ytterligare belysa spännvidden i konstnärens produktion har under 2014 ännu två verk köpts in.

Det första, kallat Onda makter, är daterat 1907 och ger i skämtsam, förtäckt form en personifikation av ondskan själv. I ett sterilt klipplandskap kantat av svarta berg har en drakhynda ynglat av sig och ger moderligt di åt ett tjugotal smågnabbandes reptilungar. En del har redan mätta och belåtna börjat utforska den närmaste omgivningen. En förrättar sitt tarv på marken och längst nere till vänster i bilden har någon nosat upp och satt tänderna i en svartklädd prästman. Allt utspelas i ett grönblekt månsken som skänker en skräckblandad stämning åt bilden.

Den andra akvarellen är av annorlunda slag och knyter med sina exotiska inslag an till sagostämningen i ”Tusen och en natt”. Det utgör ett av många utkast och förslag Arosenius 1908 utarbetade för en sagosvit utan text kallad Kalifens guldfågel. Det handlar om kalifens guldvärpande gås som rymmer hemifrån men fångas av lyckans guldgosse, en fattig simpel bondpojke, och som tack för hjälpen erhåller denne i slutet av bildberättelsen både prinsessan och halva kungariket.

Förvärvet av Arosenius akvareller har möjliggjorts genom Hedda och N.D.Qvists donationsmedel. Nationalmuseum har inga egna medel att förvärva konst och konsthantverk för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.

Presskontakt
Ulf Cederlöf, intendent samlingarna, ulf.cederlof@nationalmuseum.se, 08-5195 4402
Hanna Tottmar, pressansvarig, hanna.tottmar@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32

Bildtext
Ivar Arosenius, Onda makter, 1907. Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum.