Nationalmuseum förvärvar vyer av franska trädgårdar

Nationalmuseum har förvärvat tre vyer av franska trädgårdar och parker utförda under 1700-talets senare hälft av konstnärerna Louis-Gabriel Moreau och Alexandre Dunouy. De byggde vidare på 1600-talets stolta franska tradition av topografiska framställningar, men lät förromantikens smak för tät grönska och pittoreskt förfall dominera. Två av målningarna visar parken i Ermenonville, en av dem föreställer filosofen Jean-Jacques Rousseau som plockar blommor i parken.

En av filosofen Jean-Jacques Rousseaus lärjungar var markisen René-Louis de Girardin, som år 1766 börjat anlägga en landskapspark på sin egendom Ermenonville 40 km nordöst om Paris. För markisen var trädgårdskonst en blandning av poesi och måleri där tecknade eller målade förlagor användes för att skapa olika scenerier. För ändamålet tycks han ha anlitat den kände ruinmålaren Hubert Robert. När parken vid Ermenonville började närma sig sin fullbordan kom Rousseau på besök sommaren 1778. Ödet ville att den berömde filosofen dog här bara tre veckor senare. Hans adept och beskyddare markis de Girardin grep naturligtvis snabbt tillfället och ordnade Rousseaus grav ute på en ö bevuxen med popplar. Sarkofagen ritades av Hubert Robert. Rousseau blev snabbt föremål för en kult och många vallfärdade till hans grav, inklusive Gustav III. Här vilade filosofen fram tills det att den unga franska republiken lät flytta hans kvarlevor in till Panthéon i Paris 1794. En av dem som slog mynt av Rousseaus enorma popularitet var landskapsmålaren Alexandre Dunouy (1757–1841). En av de nyligen förvärvade målningarna av honom är en anekdotisk framställning av filosofen som plockar blommor vid Banc des vieillards i parken som troligen har tillkommit först kring 1800.

En annan av vyerna från Ermenonville av Dunouy visar en plats kallad la Fontaine de Bocage. Detta var som namnet anger en skogslund belägen i den del av parken som låg norr om slottet. Precis som framgår av målningen genomkorsades platsen av ett vattendrag och vid en liten fors hade markisen placerat ett altare med en kärleksdikt av Petrarca. Det är vid detta oansenliga monument, som det i Dunouys komposition går att se en kvinna vila i djup begrundan. Trots den lilla skalan har konstnären både här och i framställningen av Rousseau lyckats fånga alla små detaljer utan att bli petig. Han återger hela ljusspelet i grenverket och reflexerna i vattenspegeln i ett finstämt valörmåleri med en rad koloristiska accenter.

Något äldre än Dunouy var hans kollega Louis-Gabriel Moreau d.ä. (1740–1806), som långt tidigare specialiserat sig på olika vyer, inte minst från trädgårdar och parker i Paris med omnejd. Han var elev till en annan av stadens mer kända topografiska konstnärer, Pierre-Antoine Demachy. De insåg tidigt att denna typ av motiv hade avsättning på marknaden, antingen som små delikata bilder på snusdosor eller som kabinettsmålningar. Kommersiellt gångbara motiv banade dock inte automatiskt vägen för framgång i den franska konstakademin. Konstnären gjorde två försök att bli inval under åren 1787–88, men misslyckades då ledamöterna ansåg att motiven var alltför triviala. Däremot hade Moreau större framgång hos en av kungens bröder, greven av Artois, vars hovmålare han blev.

Inte oväntat hämtade Moreau många av sina motiv från de gamla kungliga lustträdgårdarna och parkerna. Flera av dem befann sig i slutet av 1700-talet i ett pittoreskt förfall, som den gamla barockträdgården Saint-Cloud utanför Paris. Detta är motivet för ett annat av museets nyförvärv. I Louvren finns en annan variant av Moreau, som på samma sätt visar de majestätiskt stora träden i denna lustträdgård. Trädgården med det tillhörande slottet såldes av hertigen av Chartres till hans släkting, Ludvig XVI, år 1785. Medans byggnaderna skadades under det fransk-tyska kriget 1870 och senare revs, återstår än i dag den trädgård som André Le Nôtre en gång ritade.

– Förvärvet av Dunouys sällsynta och unika skildringar från Ermenonville jämte Moreaus vy från Saint-Cloud tillför ett måleri som tidigare till stor del saknats i Nationalmuseums samlingar. Det är samtidigt en stor glädje att kunna visa dem i årets stora utställning Trädgården – konst och natur under sex sekler som öppnar för allmänheten den 23 februari, säger Magnus Olausson, chef för Samlingarna på Nationalmuseum och utställningens kurator.

Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Dunouys vyer från Ermenonville har finansierats av Hedda och N.D. Qvists stiftelse medan Moreaus landskap från parken vid Saint-Cloud bekostats med Lars Vogels gåvomedel.

Inventarienummer
Alexandre Dunouy, Rousseau plockar blommor nära Banc des vieillards, vy från parken i Ermenonville, ca 1800. Olja på papper uppfordrat på duk. NM 7607.

Alexandre Dunouy, La Fontaine du Bocage, vy från parken i Ermenonville. Olja på papper uppfordrat på duk. NM 7608.

Louis-Gabriel Moreau d.ä., Terrass i Saint-Cloud-parken, slutet av 1700-talet. Olja på papper uppfordrat på duk. NM 7653.

För pressinformation
Magnus Olausson, chef för samlingarna, magnus.olausson@nationalmuseum.se, 08-5195 4371
Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400