Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

  • Utställning med Stig Lindberg öppnar på Läckö Slott 7 juni

    På Läckö Slott visas i sommar en utställning om Stig Lindberg, en av Sveriges mest mångsidiga och folkkära formgivare. Utställningen är gjord av Nationalmuseum och innehåller runt 160 föremål, de flesta från museets samlingar.

  • Hans Hammarskiöld 100 år firas med utställning på Gripsholms slott

    Hans Hammarskiöld var ett av de mest betydande namnen inom fotokonsten i Sverige under 1900-talets andra hälft. I år är det 100 år sedan han föddes. Det uppmärksammas med en utställning på Gripsholms slott med Hammarskiölds porträtt av kungafamiljen och av kulturpersonligheter.

  • Utställningen Dukat till fest! öppnar på Gustavsbergs Porslinsmuseum den 7 juni

    Blå blom, Berså och Nobel – alla är välkända Gustavsbergserviser som genom åren prytt festbord och förgyllt vardagens måltider. Med utställningen Dukat till fest! Porslinsriket 200 år uppmärksammar Gustavsbergs Porslinsmuseum att porslinsfabriken försett svenska hem med porslin i två århundraden.

  • Utställning med Johan Renck och Anders Petersen på Nationalmuseum

    Den 12 juni öppnar The Left Shore på Nationalmuseum. I utställningen visas en film som Johan Renck har skapat utifrån några av Anders Petersens fotografier. Till detta visas även kopior av ett urval av Petersens fotografier om stängda institutioner i Sverige.

  • Monografisk utställning med Hanna Hirsch Pauli öppnar på Nationalmuseum den 19 juni

    I sommar öppnar Nationalmuseum den första monografiska utställningen med Hanna Hirsch Paulis samlade verk. Den ger en heltäckande bild av hennes långa konstnärsliv med en blandning av de mest kända konstverken och verk som aldrig har visats tidigare. I Hanna Hirsch Pauli – konsten att vara fri visas hennes konst för första gången i sin egen rätt.

  • Nya verk av Ernst Billgren visas på Nationalmuseum från 10 april

    Nationalmuseum presenterar Ernst Billgren – nya minnen, en utställning med flera nya verk av en av Sveriges mest uppmärksammade konstnärer. Billgren utmanar konstvärldens oskrivna lagar och outtalade förväntningar, med verk som kombinerar traditionella konsthistoriska motiv med populärkulturella referenser och kitsch.
    Vårens utställning kommer innehålla ett 25-tal verk av Billgren, där konstnär

Sociala medier

Vilka minnen skapar du i sommar? I Nationalmuseums samlingar hittar vi sommarminnen från över 100 år tillbaka i tiden. Smultron som plockades, det första sommardoppet, boken som läste vid klipporna och måltiderna ute i naturen. Inspireras av sommarminnen från förr i skapandet av dina egna. 

Bild 1. Julius Kronberg, Vid vattnet. Studie, 1872, olja på duk. NM 7391.

Bild 2. Luis Melendez, En korg med smultron i ett landskap. NM 6869.

Bild 3. Hanna Pauli, Frukostdags, 1887, olja på duk. NM 1705.

Bild 4. Elisabeth Warling, Läsande kvinna i skärgården, 1890, olja på pannå (ek). NM 7561.

Bild 5. Anders Zorn, Luftslott, 1885, akvarell. NMB 403.

Bild 6. Carl Larsson, Ett bra badställe. Ur Ett hem (26 akvareller), akvarell. NMB 277. 

Bild 7. Hugo Birger, I bersån, 1880, olja på duk. NM 2025.

Bild 8. Bruno Liljefors, Sparvar i körsbärsträdet. NM 2226. 

Bild 9. Gustaf Cederström, Konstnärens hustru vid stranden i Noirmoutier. NM 5202.

Bild 10. Johan Fredrik Krouthén, Trädgårdsinteriör från Linköping, 1887–1888, olja på duk. NM 7080.

#sommar #sommarminnen #nationalmuseumswe

Vilka minnen skapar du i sommar? I Nationalmuseums samlingar hittar vi sommarminnen från över 100 år tillbaka i tiden. Smultron som plockades, det första sommardoppet, boken som läste vid klipporna och måltiderna ute i naturen. Inspireras av sommarminnen från förr i skapandet av dina egna. Bild 1. Julius Kronberg, Vid vattnet. Studie, 1872, olja på duk. NM 7391. Bild 2. Luis Melendez, En korg med smultron i ett landskap. NM 6869. Bild 3. Hanna Pauli, Frukostdags, 1887, olja på duk. NM 1705. Bild 4. Elisabeth Warling, Läsande kvinna i skärgården, 1890, olja på pannå (ek). NM 7561. Bild 5. Anders Zorn, Luftslott, 1885, akvarell. NMB 403. Bild 6. Carl Larsson, Ett bra badställe. Ur Ett hem (26 akvareller), akvarell. NMB 277. Bild 7. Hugo Birger, I bersån, 1880, olja på duk. NM 2025. Bild 8. Bruno Liljefors, Sparvar i körsbärsträdet. NM 2226. Bild 9. Gustaf Cederström, Konstnärens hustru vid stranden i Noirmoutier. NM 5202. Bild 10. Johan Fredrik Krouthén, Trädgårdsinteriör från Linköping, 1887–1888, olja på duk. NM 7080. #sommar #sommarminnen #nationalmuseumswe

Ny utställningskatalog! 📖
Upptäck konstnären bakom den älskade målningen Frukostdags. Hanna Hirsch Pauli är en av de mest välkända av okända målare inom nordisk konst från sekelskiftet 1900. I den här boken ges för första gången en heltäckande bild av hennes konstnärskap. Du får också chansen att lära känna Hanna Hirsch Pauli både som konstnär och person. Utställningen Hanna Hirsch Pauli visas på Nationalmuseum 19 juni 2025-11 januari 2026.
 
Boken finns att köpa i vår museibutik på Nationalmuseum och i webbshopen
#nationalmuseumswe #nationalmuseumshop

Ny utställningskatalog! 📖 Upptäck konstnären bakom den älskade målningen Frukostdags. Hanna Hirsch Pauli är en av de mest välkända av okända målare inom nordisk konst från sekelskiftet 1900. I den här boken ges för första gången en heltäckande bild av hennes konstnärskap. Du får också chansen att lära känna Hanna Hirsch Pauli både som konstnär och person. Utställningen Hanna Hirsch Pauli visas på Nationalmuseum 19 juni 2025-11 januari 2026. Boken finns att köpa i vår museibutik på Nationalmuseum och i webbshopen #nationalmuseumswe #nationalmuseumshop

Tar du en tur förbi Paris i sommar? Passa på att se utställningen om Desprez! 

Utställningen "Louis-Jean Desprez: Entre-mondes" presenterar grafik och teckningar av den franske konstnären på Svenska institutet i Paris. Desprez föddes i Auxerre 1743 och var en av den gustavianska tidens viktigaste konstnärer samt sin generations främsta teaterscenograf. 

Utbildad i Paris kontrakterades han till Stockholm 1784 för att skapa teaterdekorer som kom att revolutionera scenkonsten. Nära förknippad med Gustav III föll han i onåd efter kungens död och förlorade flera uppdrag. När han dog 1804 i Stockholm var han en utblottad och bortglömd konstnär. 

Desprez bildvärld rör sig mellan dröm och verklighet, med en förkärlek för det makabra och skräckromantiska. På institutet visas flera av hans viktigaste grafiska blad, vilka vittnar om hans dramatiska och teatrala fantasi. Hans konst tycks föregripa både skräckfilmen och mycket av den moderna konsten. 

Kurator för utställningen är Otto Ruin, som arbetat inom ramen för Nationalmuseums Ung forskare-stipendium, tipsar särskilt om ett verk som du inte får missa vid ett besök: 

️🖼 Dekor för scen ur Voltaires drama "Semiramis". (Bild 5). 

"Akvarellen skildrar slutscenen i Voltaires tragedi om den babyloniska drottningen Sémiramis som mördar sin make och kung för att sedan falla offer för sonen Nimus hämnd framför faderns grav. Desprez gjorde aldrig scenografier till Sémiramis men däremot flera fristående tolkningar där denna är en av de mest elaborerade. Desprez beundrade Voltaire och i hans tolkning av tragedin är det scenens psykologiska laddning som fångat hans intresse." 

Som den första utställningen på över 30 år tillägnad Louis-Jean Desprez framstår konstnären nu som mer aktuell än någonsin.

Bild 1, 3, 4. Interiör från utställningen på Institut suédois. Foto: Vinciane Lebrun/Voyes-Vous.

Bild 2. Louis Jean Desprez, Drottningen ger De la Gardie order att börja festen. Scenbild till "Drottning Christina" , akt I, scen 2. NMH Z 12A/1951.

Bild 5. Dekor för scen ur Voltaires drama Sémiramis, runt 1790. Penna och svart bläck, akvarell, på papper. NMTiD 1539.

#louisjeandesprez #paris #nationalmuseumswe

Tar du en tur förbi Paris i sommar? Passa på att se utställningen om Desprez! Utställningen "Louis-Jean Desprez: Entre-mondes" presenterar grafik och teckningar av den franske konstnären på Svenska institutet i Paris. Desprez föddes i Auxerre 1743 och var en av den gustavianska tidens viktigaste konstnärer samt sin generations främsta teaterscenograf. Utbildad i Paris kontrakterades han till Stockholm 1784 för att skapa teaterdekorer som kom att revolutionera scenkonsten. Nära förknippad med Gustav III föll han i onåd efter kungens död och förlorade flera uppdrag. När han dog 1804 i Stockholm var han en utblottad och bortglömd konstnär. Desprez bildvärld rör sig mellan dröm och verklighet, med en förkärlek för det makabra och skräckromantiska. På institutet visas flera av hans viktigaste grafiska blad, vilka vittnar om hans dramatiska och teatrala fantasi. Hans konst tycks föregripa både skräckfilmen och mycket av den moderna konsten. Kurator för utställningen är Otto Ruin, som arbetat inom ramen för Nationalmuseums Ung forskare-stipendium, tipsar särskilt om ett verk som du inte får missa vid ett besök: ️🖼 Dekor för scen ur Voltaires drama "Semiramis". (Bild 5). "Akvarellen skildrar slutscenen i Voltaires tragedi om den babyloniska drottningen Sémiramis som mördar sin make och kung för att sedan falla offer för sonen Nimus hämnd framför faderns grav. Desprez gjorde aldrig scenografier till Sémiramis men däremot flera fristående tolkningar där denna är en av de mest elaborerade. Desprez beundrade Voltaire och i hans tolkning av tragedin är det scenens psykologiska laddning som fångat hans intresse." Som den första utställningen på över 30 år tillägnad Louis-Jean Desprez framstår konstnären nu som mer aktuell än någonsin. Bild 1, 3, 4. Interiör från utställningen på Institut suédois. Foto: Vinciane Lebrun/Voyes-Vous. Bild 2. Louis Jean Desprez, Drottningen ger De la Gardie order att börja festen. Scenbild till "Drottning Christina" , akt I, scen 2. NMH Z 12A/1951. Bild 5. Dekor för scen ur Voltaires drama Sémiramis, runt 1790. Penna och svart bläck, akvarell, på papper. NMTiD 1539. #louisjeandesprez #paris #nationalmuseumswe

Helmer Osslund (ursprungligen Åslund) är för många främst känd som målare, men hans konstnärliga bana började på Gustavsbergs Porslinsfabrik där han arbetade som dekoratör mellan 1889 och 1893. Där formgav han dekorationer till serviser, urnor och fat – ofta i nyrokoko eller jugendstil.

Efter en studieresa till Paris 1890, där han fördjupade sig i tidens stora trend – japonismen – blev detta inflytande tydligt i hans senare verk.

Tiden på Gustavsberg utgjorde en viktig startpunkt i Osslunds konstnärliga utveckling. Här fick han möjlighet att förena hantverksskicklighet med konstnärlig utforskning – något som senare kom att prägla hans karakteristiska landskapsmåleri.

Bild 1–8. Helmer Osslund, skisser till Gustavsbergs Porslinsfabrik.

#helmerosslund #arthistory #porslin #nationalmuseumswe

Helmer Osslund (ursprungligen Åslund) är för många främst känd som målare, men hans konstnärliga bana började på Gustavsbergs Porslinsfabrik där han arbetade som dekoratör mellan 1889 och 1893. Där formgav han dekorationer till serviser, urnor och fat – ofta i nyrokoko eller jugendstil. Efter en studieresa till Paris 1890, där han fördjupade sig i tidens stora trend – japonismen – blev detta inflytande tydligt i hans senare verk. Tiden på Gustavsberg utgjorde en viktig startpunkt i Osslunds konstnärliga utveckling. Här fick han möjlighet att förena hantverksskicklighet med konstnärlig utforskning – något som senare kom att prägla hans karakteristiska landskapsmåleri. Bild 1–8. Helmer Osslund, skisser till Gustavsbergs Porslinsfabrik. #helmerosslund #arthistory #porslin #nationalmuseumswe

Sent igår kväll, den 23 juni, skadades monumentet över kronprins Karl August i Kvidinge, nordvästra Skåne, svårt av ett förödande blixtnedslag. Kvar står enbart fundamentet och ett av lejonen. Delar av kolonnen och det andra lejonet ligger utspridda på marken runtomkring. 

Vid ett återuppförande kan kanske arkitekten Carl Christoffer Gjörwells ritning till Kvidingemonumentet vara till hjälp. En version av den, utförd 1820 och godkänd av Karl XIV Johan, finns i Nationalmuseums samling. 

Minnesmärket sattes upp för att erinra om att kronprins Karl August avled under en truppinspektion på Kvidinge hed år 1810, troligen av ett slaganfall. Mindre än ett år tidigare hade den danske prinsen valts till svensk tronföljare, så hans tid här i landet blev kort. 

Carl Christoffer Gjörwell (1766–1837), Ritning till monument över Karl August, 1820. NMH 18/1899. 

#kvidingemonumentet #carlchristoffergjörwell #nationalmuseumswe

Sent igår kväll, den 23 juni, skadades monumentet över kronprins Karl August i Kvidinge, nordvästra Skåne, svårt av ett förödande blixtnedslag. Kvar står enbart fundamentet och ett av lejonen. Delar av kolonnen och det andra lejonet ligger utspridda på marken runtomkring. Vid ett återuppförande kan kanske arkitekten Carl Christoffer Gjörwells ritning till Kvidingemonumentet vara till hjälp. En version av den, utförd 1820 och godkänd av Karl XIV Johan, finns i Nationalmuseums samling. Minnesmärket sattes upp för att erinra om att kronprins Karl August avled under en truppinspektion på Kvidinge hed år 1810, troligen av ett slaganfall. Mindre än ett år tidigare hade den danske prinsen valts till svensk tronföljare, så hans tid här i landet blev kort. Carl Christoffer Gjörwell (1766–1837), Ritning till monument över Karl August, 1820. NMH 18/1899. #kvidingemonumentet #carlchristoffergjörwell #nationalmuseumswe

I Nationalmuseums övre trapphall möts du av två mäktiga målningar: Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 (se bild 1, 5–6) och det mytomspunna Midvinterblot (se bild 2–4) av Carl Larsson. 

Midvinterblot är ett av Carl Larssons mest omdiskuterade verk. Motivet? Den mytiske kungen Domalde offras för att blidka gudarna under en tid av svår missväxt. Redan från första skiss väckte målningen debatt – den ansågs historiskt inkorrekt och refuserades 1915 efter provhängning. 

Larsson målade ändå klart – men målningen kom inte upp på museets väggar då. Efter hans död förvarades den i Lund, köptes senare av en japansk samlare, och var länge på resande fot. 

Men sommaren 1997 hände det: Midvinterblot återvände till Nationalmuseum – tack vare generösa donationer – och hänger nu där den alltid var tänkt att vara. 

Har du också lagt märke till alla gipser, urnor och vaser i trapphallen? Här står bland annat Laokoongruppen, Venus från Milo och den vävda tapeten Herkules kamp med den lerneiska hydran. I gamla bilder (se bild 8–9) ser du hur många fler skulpturer som en gång fanns här – och hur det såg ut innan Carl Larssons väggmålningar tillkom. 

Planera in ett sommarbesök och upptäck alla spännande berättelser som trapphallen rymmer! 

Bild 1. Nationalmuseums övre trapphall. Foto: Bruno Ehrs. 

Bild 2, 4, 5 och 7. Nationalmuseums övre trapphall. 

Bild 3. Midvinterblot, Carl Larsson, 1915. NM 6971. 

Bild 6. Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523, Carl Larsson, 1908. NM 6886. 

Bild 8. Nationalmuseums övre trapphall år 1896. 

Bild 9. Nationalmuseums övre trapphallen år 1890. 

#artmuseum #arthistory #carllarsson #nationalmuseumswe

I Nationalmuseums övre trapphall möts du av två mäktiga målningar: Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 (se bild 1, 5–6) och det mytomspunna Midvinterblot (se bild 2–4) av Carl Larsson. Midvinterblot är ett av Carl Larssons mest omdiskuterade verk. Motivet? Den mytiske kungen Domalde offras för att blidka gudarna under en tid av svår missväxt. Redan från första skiss väckte målningen debatt – den ansågs historiskt inkorrekt och refuserades 1915 efter provhängning. Larsson målade ändå klart – men målningen kom inte upp på museets väggar då. Efter hans död förvarades den i Lund, köptes senare av en japansk samlare, och var länge på resande fot. Men sommaren 1997 hände det: Midvinterblot återvände till Nationalmuseum – tack vare generösa donationer – och hänger nu där den alltid var tänkt att vara. Har du också lagt märke till alla gipser, urnor och vaser i trapphallen? Här står bland annat Laokoongruppen, Venus från Milo och den vävda tapeten Herkules kamp med den lerneiska hydran. I gamla bilder (se bild 8–9) ser du hur många fler skulpturer som en gång fanns här – och hur det såg ut innan Carl Larssons väggmålningar tillkom. Planera in ett sommarbesök och upptäck alla spännande berättelser som trapphallen rymmer! Bild 1. Nationalmuseums övre trapphall. Foto: Bruno Ehrs. Bild 2, 4, 5 och 7. Nationalmuseums övre trapphall. Bild 3. Midvinterblot, Carl Larsson, 1915. NM 6971. Bild 6. Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523, Carl Larsson, 1908. NM 6886. Bild 8. Nationalmuseums övre trapphall år 1896. Bild 9. Nationalmuseums övre trapphallen år 1890. #artmuseum #arthistory #carllarsson #nationalmuseumswe

Den riktiga sommaren inleds med #InternationalPortraitDay idag den 23 juni. 

Särskilt spännande är konstnärernas självporträtt. Ett nyförvärv till Statens porträttsamling är Sixten Sandra Österbergs This World Gasps Its Last Breath At Us (2024). Konstnären sitter i sin ateljé, omgiven av målningar och staffli. På golvet ser vi hennes hund Mischa. 

Till vänster om Sixten Sandra Österbergs målning hänger Oscar Björcks självporträtt från 1903. Även han befinner sig i ateljén, där han står vid staffliet. Det finns många skillnader, men också några likheter, mellan de båda verken – måste ses i verkligheten för att kunna uppfatta alla detaljer. 

Hälsa på Sixten Sandra Österberg, Oscar Björck och många, många andra i Statens porträttsamling på Gripsholms slott i sommar – öppet alla dagar i veckan fram till slutet av september. 

Bild 1. Porträtten på Gripsholms slott. 

Bild 2. Sixten Sandra Österberg, This World Gasps Its Last Breath At Us, självporträtt, 2024. NMGrh 5363. 

Bild 3. Oscar Björck, självporträtt, 1903. NMGrh 2081. 

#InternationalPortraitDay #sixtensandraösterberg #oscarbjörck #nationalmuseumswe #gripsholmsslott

Den riktiga sommaren inleds med #InternationalPortraitDay idag den 23 juni. Särskilt spännande är konstnärernas självporträtt. Ett nyförvärv till Statens porträttsamling är Sixten Sandra Österbergs This World Gasps Its Last Breath At Us (2024). Konstnären sitter i sin ateljé, omgiven av målningar och staffli. På golvet ser vi hennes hund Mischa. Till vänster om Sixten Sandra Österbergs målning hänger Oscar Björcks självporträtt från 1903. Även han befinner sig i ateljén, där han står vid staffliet. Det finns många skillnader, men också några likheter, mellan de båda verken – måste ses i verkligheten för att kunna uppfatta alla detaljer. Hälsa på Sixten Sandra Österberg, Oscar Björck och många, många andra i Statens porträttsamling på Gripsholms slott i sommar – öppet alla dagar i veckan fram till slutet av september. Bild 1. Porträtten på Gripsholms slott. Bild 2. Sixten Sandra Österberg, This World Gasps Its Last Breath At Us, självporträtt, 2024. NMGrh 5363. Bild 3. Oscar Björck, självporträtt, 1903. NMGrh 2081. #InternationalPortraitDay #sixtensandraösterberg #oscarbjörck #nationalmuseumswe #gripsholmsslott

Upptäck konstnären bakom den älskade målningen Frukostdags. Hanna Hirsch Pauli kunde konsten att med sin lätta pensel förmedla känslan av en sommardag i det gröna eller den intima samvaron under en fotogenlampa. I den här utställningen presenteras för första gången en heltäckande bild av hennes konstnärskap. Lär känna personen bakom konstverken: en karismatisk, frihetssökande kvinna mitt i centrum av förra sekelskiftets kulturliv. 

Utställningen “Hanna Hirsch Pauli – konsten att vara fri” öppnar idag torsdag, 19 juni. Öppet från kl. 11:00 till 20:00, fri entré från kl. 17:00. Välkommen in. 

#hannahirschpauli #hannahirsch #hannapauli #nationalmuseumswe

Upptäck konstnären bakom den älskade målningen Frukostdags. Hanna Hirsch Pauli kunde konsten att med sin lätta pensel förmedla känslan av en sommardag i det gröna eller den intima samvaron under en fotogenlampa. I den här utställningen presenteras för första gången en heltäckande bild av hennes konstnärskap. Lär känna personen bakom konstverken: en karismatisk, frihetssökande kvinna mitt i centrum av förra sekelskiftets kulturliv. Utställningen “Hanna Hirsch Pauli – konsten att vara fri” öppnar idag torsdag, 19 juni. Öppet från kl. 11:00 till 20:00, fri entré från kl. 17:00. Välkommen in. #hannahirschpauli #hannahirsch #hannapauli #nationalmuseumswe

Snart är det midsommar!

Vi firar med några stämningsfulla träsnitt av Siri Magnus-Lagercrantz (1875–1944) – svensk konstnär, illustratör och grafiker, mest känd för sina stiliserade blomsterkompositioner och svartvita träsnitt.

Hon studerade för Carl Larsson i Göteborg, vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm samt vidare i Frankrike, Tyskland och Danmark. Sin grafiska utbildning fick hon i München, där träsnittskonsten utvecklades starkt i början av 1900-talet. Även om hon inte arbetade med det samtida färgträsnittet, formade hon en egen uttrycksfull stil i svartvitt.

Med sitt hantverkskunnande och sin poetiska formkänsla blev hon en av pionjärerna inom modern träsnittskonst i Sverige. Hon var en central medlem i Föreningen Original-Träsnitt (F.O.T.) och ställde ut tillsammans med flera framstående kvinnliga konstnärer.

I vårt galleri hittar du nu ett urval av hennes somriga verk – vi hoppas de inspirerar till tidiga, ljusa morgnar och varma kvällar under sommaren.

Bild 1–5. Siri Magnus-Lagercrantz, träsnitt. NMTig 2146, 2128, 2141, 2138, 2156.

#sirimagnuslagercrantz #träsnitt #midsommar #nationalmuseumswe

Snart är det midsommar! Vi firar med några stämningsfulla träsnitt av Siri Magnus-Lagercrantz (1875–1944) – svensk konstnär, illustratör och grafiker, mest känd för sina stiliserade blomsterkompositioner och svartvita träsnitt. Hon studerade för Carl Larsson i Göteborg, vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm samt vidare i Frankrike, Tyskland och Danmark. Sin grafiska utbildning fick hon i München, där träsnittskonsten utvecklades starkt i början av 1900-talet. Även om hon inte arbetade med det samtida färgträsnittet, formade hon en egen uttrycksfull stil i svartvitt. Med sitt hantverkskunnande och sin poetiska formkänsla blev hon en av pionjärerna inom modern träsnittskonst i Sverige. Hon var en central medlem i Föreningen Original-Träsnitt (F.O.T.) och ställde ut tillsammans med flera framstående kvinnliga konstnärer. I vårt galleri hittar du nu ett urval av hennes somriga verk – vi hoppas de inspirerar till tidiga, ljusa morgnar och varma kvällar under sommaren. Bild 1–5. Siri Magnus-Lagercrantz, träsnitt. NMTig 2146, 2128, 2141, 2138, 2156. #sirimagnuslagercrantz #träsnitt #midsommar #nationalmuseumswe

När du kliver in genom Nationalmuseums portar möts du direkt av trapphallen – ett av Sveriges mest storslagna rum. Den pampiga trappan, det flödande ljuset, konsten, de arkitektoniska detaljerna och den högtidliga atmosfären skapar en mäktig upplevelse. 

På väggarna kan du se Carl Larssons monumentala väggmålningar, som skildrar scener ur svensk konsthistoria. Här finns bland annat Gustaf III som tar emot antika konstverk, Tobias Sergel i sin ateljé, David Klöcker Ehrenstrahl när han porträtterar Karl XI, samt studenter som tecknar av en modell vid Taravals ritskola. 

I bild 9 ser du Carl Larsson själv i arbete med målningarna i den nedre trapphallen, assisterad av Gustaf Fjaestad och Antonio Bello. 

Vid sekelskiftet 1900 välkomnades besökare även av skulpturerna Tor och Oden, placerade vid museets entré. Dessa finns idag längre in i museets skulpturgård. Visste du att det alltid är fri entré till Nationalmuseums entréplan? Välkommen in.

Bild 1. Nationalmuseums nedre trapphall. Foto: Bruno Ehrs. 

Bild 2–3. Nationalmuseums nedre trapphall. 

Bild 4. Carl Larsson, detalj av fresk i Nationalmuseums trapphall. Lovisa Ulrika och Carl Gustav Tessin. 

Bild 5. Carl Larsson, detalj av fresk i Nationalmuseums trapphall. Sergels ateljé. 

Bild 6. Carl Larsson, detalj av fresk i Nationalmuseums trapphall. Nicodemus Tessin d. y. och Carl Hårleman. 

Bild 7. Nationalmuseums nedre trapphall 1907. 

Bild 8. Nationalmuseums nedre trapphall 1896. 

Bild 9. Carl Larsson i arbete med fresker i nedre trapphallen, Nationalmuseum. Medhjälpare är, Gustaf Fjaestad (stående) och Antonio Bello (sittande) år 1896. 

#artmuseum #arthistory #carllarsson #nationalmuseumswe

När du kliver in genom Nationalmuseums portar möts du direkt av trapphallen – ett av Sveriges mest storslagna rum. Den pampiga trappan, det flödande ljuset, konsten, de arkitektoniska detaljerna och den högtidliga atmosfären skapar en mäktig upplevelse. På väggarna kan du se Carl Larssons monumentala väggmålningar, som skildrar scener ur svensk konsthistoria. Här finns bland annat Gustaf III som tar emot antika konstverk, Tobias Sergel i sin ateljé, David Klöcker Ehrenstrahl när han porträtterar Karl XI, samt studenter som tecknar av en modell vid Taravals ritskola. I bild 9 ser du Carl Larsson själv i arbete med målningarna i den nedre trapphallen, assisterad av Gustaf Fjaestad och Antonio Bello. Vid sekelskiftet 1900 välkomnades besökare även av skulpturerna Tor och Oden, placerade vid museets entré. Dessa finns idag längre in i museets skulpturgård. Visste du att det alltid är fri entré till Nationalmuseums entréplan? Välkommen in. Bild 1. Nationalmuseums nedre trapphall. Foto: Bruno Ehrs. Bild 2–3. Nationalmuseums nedre trapphall. Bild 4. Carl Larsson, detalj av fresk i Nationalmuseums trapphall. Lovisa Ulrika och Carl Gustav Tessin. Bild 5. Carl Larsson, detalj av fresk i Nationalmuseums trapphall. Sergels ateljé. Bild 6. Carl Larsson, detalj av fresk i Nationalmuseums trapphall. Nicodemus Tessin d. y. och Carl Hårleman. Bild 7. Nationalmuseums nedre trapphall 1907. Bild 8. Nationalmuseums nedre trapphall 1896. Bild 9. Carl Larsson i arbete med fresker i nedre trapphallen, Nationalmuseum. Medhjälpare är, Gustaf Fjaestad (stående) och Antonio Bello (sittande) år 1896. #artmuseum #arthistory #carllarsson #nationalmuseumswe

Formgivaren Stig Lindberg föddes i Umeå den 17 augusti 1916. Han blev en av Sveriges mest inflytelserika formgivare inom keramik, glas, textil och industridesign.

Efter att ha studerat vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) började Lindberg sin karriär på Gustavsbergs porslinsfabrik 1937. Han utsågs till konstnärlig ledare 1949 och hade rollen i två perioder: 1949–1957 och 1972–1980. Mellan 1957 och 1970 var han också huvudlärare vid Konstfack, där han utnämndes till professor 1970. 

Under 1940-talet arbetade han med skulpturer i chamotte och fantasifullt dekorerad fajans. Han formgav också glas för Målerås och textilier för NK. Utöver brukskonst illustrerade han flera barnböcker, bland annat Lennart Hellsings Nyfiken i en strut och Krakel Spektakel. 

När han tog över efter Wilhelm Kåge satte han sin personliga prägel på svensk heminredning med serviser som blev moderna klassiker. Han formgav även plastföremål, glas för Kosta Boda och Holmegaard, samt designade allt från radioapparater och tv-apparater till offentliga utsmyckningar. 

Stig Lindberg avled i Italien 1982, 65 år gammal. 

I år firar vi att det är 200 år sedan Gustavsbergs porslinsfabrik grundades. Det uppmärksammas bland annat med en utställning om Stig Lindberg på @lackoslott. Planera ett besök i sommar! 

Bild 1. Stig Lindberg, figuriner. 

Bild 2. Foto av Stig Lindberg.

Bild 3. Stig Lindberg, figurin Springare, vaser och askfat Domino.

Bild 4. Stig Lindberg, textil och fajanser.

Bild 5. Foto av Stig Lindberg.

Bild 6. Stig Lindberg, kortlek Komedia, för J.O. Öberg & Son.

Bild 7. Stig Lindberg, delar ur servisen Gefyr.

Bild 8. Stig Lindberg, plastföremål bland annat sparbössan Skotte, termosen Termic, vattenkannan Fontana och delar ur förvaringsserien Diskant.

#stiglindberg #stiglindbergdesign #stiglindberggustavsberg #nationalmuseumswe

Formgivaren Stig Lindberg föddes i Umeå den 17 augusti 1916. Han blev en av Sveriges mest inflytelserika formgivare inom keramik, glas, textil och industridesign. Efter att ha studerat vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) började Lindberg sin karriär på Gustavsbergs porslinsfabrik 1937. Han utsågs till konstnärlig ledare 1949 och hade rollen i två perioder: 1949–1957 och 1972–1980. Mellan 1957 och 1970 var han också huvudlärare vid Konstfack, där han utnämndes till professor 1970. Under 1940-talet arbetade han med skulpturer i chamotte och fantasifullt dekorerad fajans. Han formgav också glas för Målerås och textilier för NK. Utöver brukskonst illustrerade han flera barnböcker, bland annat Lennart Hellsings Nyfiken i en strut och Krakel Spektakel. När han tog över efter Wilhelm Kåge satte han sin personliga prägel på svensk heminredning med serviser som blev moderna klassiker. Han formgav även plastföremål, glas för Kosta Boda och Holmegaard, samt designade allt från radioapparater och tv-apparater till offentliga utsmyckningar. Stig Lindberg avled i Italien 1982, 65 år gammal. I år firar vi att det är 200 år sedan Gustavsbergs porslinsfabrik grundades. Det uppmärksammas bland annat med en utställning om Stig Lindberg på @lackoslott. Planera ett besök i sommar! Bild 1. Stig Lindberg, figuriner. Bild 2. Foto av Stig Lindberg. Bild 3. Stig Lindberg, figurin Springare, vaser och askfat Domino. Bild 4. Stig Lindberg, textil och fajanser. Bild 5. Foto av Stig Lindberg. Bild 6. Stig Lindberg, kortlek Komedia, för J.O. Öberg & Son. Bild 7. Stig Lindberg, delar ur servisen Gefyr. Bild 8. Stig Lindberg, plastföremål bland annat sparbössan Skotte, termosen Termic, vattenkannan Fontana och delar ur förvaringsserien Diskant. #stiglindberg #stiglindbergdesign #stiglindberggustavsberg #nationalmuseumswe

Kontakter