Senaste nyheterna

Tomtebobarnen har flyttat in i shopen! 🍄 Pryd hemmet med Elsa Beskows vackra illustrationer till sagoboken Tomtebobarnen med våra nya affischer som passar lika bra i sovrummet som i barnrummet. Elsa Beskow (1874–1953) är en av Sveriges mest älskade bilderboksskapare. I flera generationer har hon fängslat både barn och vuxna med sina varma, roliga och vackra illustrationer och böcker. I Nationalmuseums samlingar finns ett stort antal illustrationer av Elsa Beskow, nu kan du njuta av fem motiv i ditt eget hem. Du hittar våra posters i museibutiken på Nationalmuseum och i Webbshopen. #nationalmuseumswe #nationalmuseumshop

Hur tänkte romantikerna om begrepp som ande och själ? Lär dig mer om romantikens konst genom att besöka den tillfälliga utställningen Romantiken – ett sätt att se. #theromanticeye #anden #romantiken #konsthistoria #arthistory #nationalmuseumswe

Konstnär: Elizabeth Eleonor Rossetti. Vem var hon? Jo, Elisabeth ”Lizzie” Siddal var Prerafaeliternas rödhåriga musa och Dante Gabriel Rossettis fru. Mest känd blev hon som modell, men hon var också poet och konstnär som skapade 100-tals verk under ett verksamt decennium. I museets samlingar finns en av hennes teckningar, som föreställer en scen ur visan om Clerk Saunders, som efter ha älskat med jungfru Margareth blir ihjälslagen av hennes bröder och därefter besöker henne som spöke. Detta är en studie till en målning (bild 2) daterad 1857 i Fitzwilliam Museum, UK @fitzmuseum_uk NMH 34/2011. Elizabeth Eleonor Rossetti. Clerc Saunders. 1850-talet. #pappersonsdag #paperwednesday #nationalmuseumswe #prerafaelites #rossetti #teckningar #artmuseum

Det är en myt att det vandrar isbjörnar på Stockholms gator. Däremot såg prosten och riksdagsmannen Olaus Bodinus söndagen 10 oktober 1686 ”een hwijt björn stånda ut med strömen […] gåår i watnet, föder sig af fisk”. Den bodde i ett särskilt björnhus på Helgeandsholmen och var försedd med en lång kedja för att inte rymma när den simmade i Norrström. Björnen kom från Novaja Zemlja, som en gåva från tsar Peter I till Karl XI. Hovmålaren Ehrenstrahl utförde porträttet av isbjörnen på kunglig order, som alla hans djurmålningar i naturlig storlek. Genom att besöka Nationalmuseum kan nu turister i Stockholm äntligen möta en isbjörn mitt i staden. David Klöcker Ehrenstrahl (1628–1698), Isbjörn, 1686. Olja på duk, 171 x 204 cm. Nationalmuseum, Drottningholmsamlingen, NMDrh 566. #isbjörn #davidklöckerehrenstrahl #sweden #konsthistoria #arthistory #nationalmuseumswe I bild ser vi en oljemålning av en isbjörn i ett fjällandskap. I bakgrunden skymtar vi en soluppgång eller nedgång genom den brandgula himlen. I det intilliggande vattnet simmar två andra isbjörnar. Om vi tittar riktigt noga ser vi en inristning i en sten i målningens nedre vänstra hörn – bland annat konstnärens namn.

Passa på – sista veckan porträttet hänger uppe! Efter den 10 november kommer porträttet tas om hand om av våra papperskonservatorer och då flyttas Gustaf Lundbergs porträtt av Adolph Ludvig Gustaf Fredric Albert Couschi, kallad Badin, från utställningssalen till magasinet. Anledningen är att porträttet är målat med pastellkritor som är känsliga för ljus. Ljuskänsligheten hos ett konstverk beror på vilka pigment eller färgämnen som använts men också på vilket bindemedel. Generellt kan man säga att oljefärger tål mer ljus än akvarellfärger och pastellkritor. Ljusstyrkan är lägre i de rum där de känsliga föremålen finns, men minst lika viktig är exponeringstiden, och för att begränsa den ställs inte ljuskänsliga konstverk ut permanent. Vid första ögonkastet kanske färgerna ser fräscha och oblekta ut, men om man tar ut målningen ur ramen ser man att kanterna, som skyddats från ljus av ramens fals, har en helt annan färgton och intensitet. Färgförändringen är påtaglig. Se bild 2 för exempel på denna färgförändring. Porträttet hängde under många år på Gripsholms slott. Inför nyöppnadet av Nationalmuseum 2018 flyttades det till Stockholm för att visas under mer kontrollerade former, både vad det gäller ljus och klimat. En del av Nationalmuseums uppdrag är att bevara konsten så att kommande generationer kan få uppleva den och som en konsekvens får porträttet av Badin flytta in i magasinet ett tag. Det ersätts av Suzanne Roslins (Damen med slöjan) målning föreställande Marie-Joseph Peyre, se bild 3. Vi avslutar med något kul som du kanske inte visste. På ramens baksida har konstnären klistrat en liten lapp där det står: ”Målat av Gustaf Lundberg vid 80 års ålder, utan glasögon och utan hjälp av en målarkäpp”, se bild 4. Bild 1. Gustaf Lundberg, Adolph Ludvig Gustaf Fredric Albert Couschi, kallad Badin (1747–1822), 1775, pastellteckning. NMGrh 1455. Bild 2. Färgförändring. Bild 3. Suzanne Roslin, Marie-Joseph Peyre (1730–1785), 1771, pastell på papper. NMB 2603. Bild 4. Ramens baksida. #nationalmuseumswe #arthistory #konsthistoria #gustaflundberg #couschi #badin

De senaste dagarna har kulturlivet lidit två stora förluster – dramatikern och regissören Suzanne Osten och fotografen och debattören Elisabeth Ohlson. De hade båda ett starkt mänskligt engagemang i sitt skapande. Deras verk har ofta väckt debatt och öppnat mångas ögon för viktiga frågor. Elisabeth Ohlson och Suzanne Osten kommer att vara djupt saknade. Elisabeth Ohlson är representerad med tre fotografier i Nationalmuseum. Bland dessa är Antonia Ax:son Johnson ett beställningsarbete utfört särskilt för Statens porträttsamling år 2007. Även Suzanne Ostens porträtt, ett fotografi av Annika von Hausswolff, tillkom som ett hedersporträtt år 2011. Bild 1. Elisabeth Ohlson, Antonia Ax:son Johnson, företagsledare, med hunden Lisa, 2007. NMGrh 4497. Bild 2. Annika von Hausswolff, Suzanne Osten, dramatiker och regissör, 2011. NMGrh 4825. #suzanneosten #elisabethohlsonwallin #elisabethohlson #nationalmuseumswe

Följer du valet i USA? Nu pågår kampen om vem som ska bli USA:s 47:de president. I april 1789 svors George Washington in som den förste efter att konstitutionen för de Förenta Staterna hade antagits. Några år senare, närmare bestämt i maj 1794, anlände svensken Adolf Ulrik Wertmüller till Philadelphia, som då var huvudstaden. Efter bara några månader fick han äran att porträttera president Washington. Wertmüller behöll själv originalet, men utförde även flera repliker. En av dessa, signerad i Philadelphia 1795, ingår i Nationalmuseums samling. Samma år som målningen är signerad, alltså 1795, sände konstnären hem ett exemplar till sin syster Lovisa Pauli i Sverige. Möjligtvis är det denna målning som finns i Nationalmuseums samlingar. Adolf Ulrik Wertmüller (1751-1811), George Washington, president, 1795. Olja på duk, 65 x 53 cm. Nationalmuseum, NM 1521. Testamentarisk gåva 1897 av operasångaren och kompositören Isidor Dannström. #nationalmuseumswe #arthistory #konsthistoria #adolfulrikwertmüller #georgewashington

Med detta vänliga 1400-tals leende inleder vi en serie som gör nedslag i Nationalmuseums samling av konst på papper. Detta är museets största samling, och omfattar ca 500 000 blad av teckningar och grafik. Här finns både konsthistoriens mest kända namn och okända konstnärer, renässansteckningar och barnboksillustrationer som alla känner till, eleganta skisser och galna fantasier. Följ med på Stories eller se alla samlade under höjdpunkter i vår profil. Okänd. Hästhuvud i profil med rött betsel och tyglar och mässingsbeslag. Cirka 1460. NMH 205/1961. #häst #teckning #nationalmuseumswe #papperskonst #teckningskonst #pappersonsdag #paperwednesday

Vad är anamorfos? Det är en förvrängd bild eller objekt som får sina rätta proportioner när den betraktas ur en särskild vinkel, eller i en spegel. Ett exempel från våra samlingar är porträttet av Karl I. För att se porträttet behövs en cylinderformad spegel och den ska placeras exakt där dödskallen är under porträttet av Karl I (1600–1649, Kung av England, Irland och Skottland). Då blir bilden rätt! Under barocken hade anamorfa bilder sin storhetstid, men många konstnärer genom historien, exempelvis Leonardo da Vinci (1452–1519), målade den typen av bilder för att utforska perspektiv och skapa bildgåtor. Bild 2–4. Okänd, Karl I (1600–1649), kung av England, gift med Henrietta Maria av Frankrike. Anamorfos med lös cylinderformad spegel, olja på trä. NMGrh 2527. #anamorfos #anamorphosis #konsthistoria #arthistory #nationalmuseumswe

Skräckgenren föddes under romantiken. Litterära verk som Frankenstein av Mary Shelley och Dracula av Bram Stoker släpptes under denna tid. Vill du veta mer om romantiken? Kom och upplev mer via vår tillfälliga utställning Romantiken – ett sätt att se. #theromanticeye #skräck #romantiken #konsthistoria #arthistory #nationalmuseumswe

Nyhet i shopen! 📖 Djupdyk i hur Nationalmuseum arbetar med inköp av bildkonst och hur kan nya föremål i samlingarna kan komplettera, fördjupa och stärka relationen till de historiska samlingarna. I den här boken delar Magnus Olausson med sig av en detaljerad beskrivning av förvärv till museet under sin tid som chef för samlingarna genom personliga berättelser, konsthistoria, anekdoter och inblickar från den internationella konstvärlden. Boken finns att köpa i vår museibutik på Nationalmuseum, i webbshopen och bokshopen. #nationalmuseumswe #nationalmuseumshop

Vad kännetecknar konst från 1700-talet? Rokokon är en stil som uppkom i början av 1700-talet i Frankrike. Ordet rokoko kommer från franskans rocaille, klippformation. Rokokon kännetecknas av naturens organiska former, känsla av rörelse, lekfullhet och elegans. Rokokon dominerande europeiskt måleri, skulptur och konsthantverk kring 1700-talets mitt. Hovintendenterna Carl Hårleman och Jean Eric Rehn var rokokons främsta företrädare i Sverige. Stilen slog rot genom franska konstnärer som var hitkallade av Hårleman för inredningsarbeten i Stockholms slott. Andra betydande företrädare och inspiratörer var svenska konstnärer som verkat i Paris, som Johan Pasch, Gustaf Lundberg och Alexander Roslin. Den inflytelserike överintendenten och ambassadören Carl Gustaf Tessins samlande av fransk konst hade också stor betydelse för stilens popularitet. I Sverige fick dock rokokon inte någon större spridning utanför hovet och aristokratins kretsar. Vill du lära dig mer om konsten från 1700-talet? Kom och lyssna på höstens tredje epokföreläsning torsdagen den 7 november kl. 18:00–19:00, i Södra ljusgården, entréplan. Kostnadsfritt att delta. Välkommen in. #rokoko #arthistory #artmuseum #konsthistoria #nationalmuseumswe